En dag full av aprilskämt

Bloggens framsida i morse
Ordningen återställd och bloggen är åter Wiseman’s Wisdoms – i alla fall tills vidare. Jag håller dock öppet för att åter bli moderat beroende på partiets framtida politik och jag har tidigare på Twitter i svagt ögonblick lovat att åter rösta moderat om man till hösten höjer försvarsbudgeten med ≥5 mdr/år.

En av de första nyheter som mötte mig under morgonen var den att Moderaterna vill anskaffa OCH därtill påskynda anskaffningen av långräckviddigt luftvärn. Vilket aprilskämt, tänkte jag eftersom det är en helomvändning jämfört med tidigare inställning. Varför gå ut med detta idag och i vilket syfte? Syftet klarnade dock något senare.

I grund och botten är det naturligtvis välkommet att Moderaterna nu sällar sig till partierna som vill anskaffa långräckviddigt luftvärn. Långräckviddigt luftvärn och luftvärn har länge varit en brist i det svenska försvaret och luftvärn som helhet är idag en stor svaghet eftersom det liksom allt annat dimensionerats efter internationella insatser. Att Sverige skulle delta i en internationell insats med luftvärn har bara varit snäppet troligare än ett deltagande med artilleriförband.

Som med all politik ska man dock vara skeptisk till det som sägs och syna vad som egentligen sägs. Ingenting skvallrar i försvarsministerns uttalande om mängden luftvärn eller vad hon för den delen anser vara långräckviddigt luftvärn. Att säga att investeringsutrymmet i den moderata materielbudgeten är begränsat är en grov underdrift. Det är till och med starkt negativt (mer om det nedan). Långräckviddigt luftvärn är dyrt men effektivt och nödvändigt.

Frågan är då som sagt i vilken omfattning Moderaterna ser framför sig en anskaffning av långräckviddigt luftvärn och i vilken mängd. Hur har man vidare tänkt sig att detta ska organiseras och framförallt hur ska det nyttjas?

Långräckviddigt (modernt) luftvärn är i första hand till för områdesförsvar av viktiga logistiska områden, basområden och storstadsområden. Det är inte ett system som är avsett att följa markstridskrafterna utan nyttjas i första hand statiskt. Den exakta definitionen på långräckviddigt luftvärn varierar, men räckvidd över 100 km är idag en rätt vanlig definition, samtidigt som korträckviddigt sträcker sig upp till 15 km och allt däremellan är medelräckviddigt.

Medel- och långräckviddigt luftvärn använder sig av radarmålsökare, där en eldledningsradar invisar roboten mot målet. Antingen måste radarn belysa målet hela vägen till träff eller om roboten har en egen radarmålsökare, till dess denna själv har låst på målet. Det gör att varje eldenhet är beroende av en belysningsradar för att kunna verka och normalt grupperas ett antal lavetter runt en belysningsradar och bildar en eldenhet. I äldre dagar handlade avståndet om hundratalet metrar, men idag kan det handla om tio km mellan belysare och lavett. Att ha flera lavetter kopplade till varje belysningsradar ger utöver geografiska fördelar också en minskad risk för målmättnad, då det i regel tar en förhållandevis lång stund (timmar är ej ovanligt) att ladda om med nya robotar. Av logistiska skäl bör heller inte en bataljon om 4 eldenheter splittras alltför mycket i avstånd.


Aster 30 lavett. Upp till sex stycken grupperas upp till 10 km från en belysningsradar. Foto: franska försvarsdepartementet
Systemen är dock dyra och kostnaden är direkt beroende på vad man avser lösa för uppgifter (hur hög förmåga försvaret ska ha till luftförsvar). Nöjer man sig med att anskaffa två bataljoner, dvs samma mängd som Försvarsmaktens nuvarande medellångräckviddiga luftvärnssystem handlar det om 8 belysningsradarer och 32-48 lavetter till en anskaffningskostnad för det amerikanska Patriotsystemet om drygt 20 miljarder kr. Nöjer man sig med det europeiska SAMP/T-systemet är kostnaden ungefär den halva men räckvidden drygt 100 km istället för 150 km för Patriot. SAMP/T har dock förmåga mot ballistiska robotar, vilket för Patriot kräver en helt annan robottyp (PAC-3 istället för PAC-2). Priset för denna är oerhört mycket högre innebärande upp till 100 mkr per robot. Ballistiska robotar är också mycket svåra mål för luftvärn, vilket gör att det område man kan försvara är betydligt mindre än luftvärnsrobotens normala räckvidd.

Luftvärnssystem grupperas dock aldrig ensamma utan i olika skal där korträckviddigt luftvärn skyddar närmast skyddsobjekten. Som korträckviddigt luftvärn har regeringen redan fattat beslut om att anskaffa IRIS-T (ca 10 km räckvidd/5 km i höjd)  Utanför eller gemensamt med det långräckviddiga luftvärnet agerar jaktflyg. När man talar om vilken mängd luftvärn regeringen avser anskaffa ska man därför bära
 två saker i åtanke.

1. Långräckviddigt luftvärn ersätter inte medelräckviddigt luftvärn. Sålunda kommer även det nuvarande och föråldrade medelräckviddiga Hawk-systemet att behöva ersättas snarast (systemet har redan 50 år på nacken även om sensorerna uppgraderats).
2. När Försvarsmakten lämnade in sitt underlag för anskaffning av ett nytt stridsflygsystem angav man två absolut lägstanivåer för numerär, där 80 st JAS 39E utgjorde ordinarie lägsta nivå. Valde man 60 st JAS 39E skulle detta kräva komplettering med långräckviddigt luftvärn.


2 bataljoner om 4 eldenheter Aster 30 grupperade i södra Sverige (blå ringar = 100 km räckvidd). Varje ringkluster består av en belysningsradar och 4 lavetter. Som referens och för att visa på lagerprincipen även räckvidden för nuvarande medelångräckviddiga system Rbs 97 Hawk grupperad i Blekinge (skär ring = 40 km räckvidd). Runt F 17 Ronneby och Visby finns även korträckviddigt luftvärn IRIS-T (grön ring = 10 km räckvidd). 

Skulle man radikalt minska anskaffningsambitionen till t ex endast ett kompani blir det bara två blåa ringkluster. Att dela en bataljon och ställa ett kompani på Gotland skulle innebära svårare logistik för den bataljonen, men vara möjligt om yttre logistikresurser kunde tillföras, alternativt förpositionering av materiel genomföras

Med anledning av försvarsminister Karin Enströms ospecificerade uttalande om anskaffning av nytt luftvärn bör man därför ha ovanstående i åtanke. Varför gjordes då detta uttalande idag när man erbjuds möjligheten att ta alltihop som ett aprilskämt avseende moderat försvarspolitik? Sannolikt bygger det på en mycket medveten moderat kommunikationsanalys som syftar till två saker. Det förstnämnda är att genom att nämna att man vill förstärka luftförsvaret med anledning av utvecklingen i Ukraina ger man ett intryck av handlingskraft för den normale medborgare som inte är djupare insatt i försvarspolitiken och som lyssnar på radioinslaget i bilen på vägen till jobbet.

Det andra djupare syftet bedömer jag vara att ta etertiden från Riksrevisionens mycket kritiska granskning av finansieringen av det svenska försvaret där man bedömer att materielanskaffning för 30-50 mdr kr är ofinansierad de kommande tio år, varvid allt fler system går mot samma öde som Hawk. 50 år gamla och tveksamt relevanta i en högteknologisk hotmiljö. Här finns ett mycket reellt problem som regering efter regering knuffat framför sig likt en grekisk finansskuld. De partier som finner sig sitta i regeringsställning efter valet i höst kommer inte längre att komma undan att reglera detta problem och det är inte ett aprilskämt. 
Riksrevisionens rapport är lika allvarlig som nödvändig kritik. Var Moderaterna ska gräva fram tiotalet miljarder kr för att finansiera långräckviddigt luftvärn är inte heller känt. 

För övrigt kan påminnas om hur regeringen vintern 2012-2013 försökte anspela på anskaffningen av korträckviddiga IRIS-T som ett komplement till JAS 39E. Bara att googla.

Som kuriosa kan nämnas att man i Skövde inte verkar ha förstått innebörden av dagens datum när man i morse läste Skippers inlägg som samordnats i tid och innehåll med mitt eget.

56 kommentarer:

Robert Ericsson sa...
1 april 2014 23:57  

Summa 22 miljarder för Patriot och 13 miljarder för Aster-30 ger ändå en relativt hög med nödvändig kostnad.

Finns utredning om detta.



anders82 sa...
2 april 2014 00:24  

Ska vi dra till med en riktig lågoddsare. Detta är ren bull. Helt ofinansierat. Nya moderaterna prioriterar som bekant krogmomssänkningar, ökad asylinvandring, jämställdhetsbonusar och jobbskatteavdrag framför försvar. Mindre än en vecka innan krimkrisen drog alliansen ned försvarsanslagen för att finansiera en extra fyraårig 20 miljarderssatsning (sic!) på asyl och integrationsutgifter pga en 20% ökning av asylinvandringen sedan i beräkningen i höstas.
http://www.regeringen.se/content/1/c6/23/44/80/0eeb331e.pdf
(sid 13,14 och 27)

Bara genom att inte öka asylmottagandet så skulle vi kunna räkna hem luftvärnet!

Det är naturligtvis lovvärt att vilja skydda utländska medborgare, men det kanske börjar bli dags att använda svenska skattemedel till att också skydda svenska skattebetalare från krigsrisk...
Eller är det rasistiskt att tänka så?

Farbveckan -86 sa...
2 april 2014 03:17  

Med risk för att verka petig så måste jag påpeka att, trots 50 års nyttjande av Hawk, så har det fortfarande inte upptäckts en enda plats i riket där systemet kan verka ut till 40km hela varvet runt mot mål på lägsta höjd. Mer realistiskt är att 120 graders täckning kan fås vid gynnsam gruppering.

Avseende det korträckviddiga luftvärnet:

"Enligt ÖB bättre nu än på 10-20 år" är ett klassisk citat från Fru Widegren avseende vår försvarsförmåga.

Tror att de flesta inte riktigt skulle hålla med om detta ifall de visste hur många EldE-98 som anskaffas för att ersätta de in alles 649 korträckviddiga eldenheter (48/70/90) vi hade för 20 år sedan.

Så lägger vi 13 miljarder på Aster-30 motsv. kan vi nog inräkna 1 miljard till på fler EldE-98 samt X miljarder ytterligare på sensorer för att få ett fungerande "system av system". Detta samtidigt som vi skall lyfta tillförlitligheten på järnvägen från en nivå som vi delar med Övre Volta och några länder till, för att sedan inte tala om skolan...


Och måtte vi aldrig hamna i ett läge där vi anskaffar Patriot!

Roger Klang sa...
2 april 2014 03:47  

"SAMP/T har dock förmåga mot ballistiska robotar, vilket för Patriot kräver en helt annan robottyp (PAC-3 istället för PAC-2). Priset för denna är oerhört mycket högre innebärande upp till 100 mkr per robot." Wiseman

Jag tror mig veta att en Patriot PAC 3 missil kostar 4,5 miljoner dollar styck, 4 miljoner för omladdningar. Det är drygt en fjärdedel av vad du påstår. Vem har rätt?

Max Hanemann sa...
2 april 2014 08:04  

Vad hände med Rb 23?

Blir det en allmän upprustning inom EU/NATO lär situationen komma att likna den som gällde före och under VK2:
* tillverkarna av moderna system har fullt upp med produktion för det egna landet/länderna/alliansen
* allmänt exportförbud betr krigsmateriel, med undantag från fall till fall
* omoderna system kan köpas till svinpriser (tänk på Caproni)

Det var väl för att undvika en sådan situation Sverige byggde upp en allsidig egen krigsmaterielindustri - nu nedlagd eller såld? (Ja, jag är medveten om komponentproblematiken!)

Utan Misskund sa...
2 april 2014 08:22  

Och eftersom dessa kommer bli mycket eftertraktade mål i händelse av en insats mot vårt territorium krävs också ett kvalificerat närförsvar på marken, för att minska risken att de kan slås ut av Spetnazenheter t ex med grovkalibriga prickskyttegevär. Det kräver enheter above hemvärnsnivå, kanske en variant av våra flygbasjägare kompletterat med vanlig bevakningspersonal och marksensorer.

lovealm sa...
2 april 2014 08:26  

Mina googlingar säger mig att NASAMS 2 (AIM-120) har en räckvidd på cirka 40 km vilket är jämförbart med HAWK:s ~45 km. Däremot så verkar NASAMS ha betydligt sämre höjdtäckning 4500 meter jämför med HAWK:s 14000 meter. Nu ska jag erkänna att jag inte vet hur relevant skillnaden i höjdtäckningen är i detta fall.

Men om man fortarande tror på idén om försvarsmateriel samarbeten med Norge så skulle det kunna vara intressant. Där har man ju dessutom samma fördel som ofta framhävs för IRIS-T, att man kan åter använda de robotar som på grund av begränsad flygtid inte längre får hängas på plan.

Love Alm
lovealm.wordpress.com
@DrLoveMachine

Läraren sa...
2 april 2014 08:33  

Jag undrar om någon vet vad som hände med Lv-systemet Abraham som Bofors skulle utveckla?

Wiseman sa...
2 april 2014 08:57  

Roger Klang,

Jag har rätt enligt uppgifter som lämnats till Sverige.

Wiseman sa...
2 april 2014 09:01  

Max Hanemann,

Ja, det gäller att hålla sig framme och köpa i tid och för ett ändamål som säljaren stödjer. Ett exempel på det sistnämnda är köpet av Hkp 16 där vi lovade att använda dem i Afghanistan.

Rbs 23 utvecklades och anskaffades för ca en bataljon till en kostnad av ca 5 mdr kr. Förbandssattes aldrig när luftvärnet inför IO14 gick ner från 3 till 2 bataljoner. Ska nu tydligen tas ur förråden och säljas av industrin till annat land. Synd, men här i Sverige är ju inte heller någon beredd att betala den ökade personalramen för att driftsätta systemet.

Bo H sa...
2 april 2014 09:03  

22 miljarder uppdelat på tre år ger, jämfört med nuvarande 43 miljarder tre års anslagsökning till drygt 50 miljarder. Billigt, och väljer man Aster så blir det småpengar! Riksdagsbeslut borde tas snarast för "alla" verkar ju vara överens och tiden är dyrbar.

Se´n har vi förstås 40 - 50 miljarder som Riksrevisionen pekat ut.....men det är en annan historia.

Wiseman sa...
2 april 2014 09:04  

lovealm,

Jag är mycket skeptisk till att NASAMS2 skulle ha räckvidd ut till 40 km baserat på robotens klena startimpuls och att den startar från marken istället för ett flygplan i rörelse. Höjdtäckningen låter mer rimlig.

Felet med gamla robotar är just att de är gamla. Med tanke på det ringa antal Sverige en gång inskaffade skulle det inte räcka till många lavetter, varvid man i alla fall skulle behöva anskaffa nya robotar.

Roger Klang sa...
2 april 2014 09:25  

Men när lämnades uppgifterna? Jag har förmodligen tidigare uppgifter. Jag har hela tiden hävdat att amerikanarna inte är intresserade av att sälja Patriot till mavericken Sverige. Därför haussar de upp priset tror jag.

Roger

Johan Olsson sa...
2 april 2014 11:28  

Tror nog mycket väl att amerikanerna vill sälja. Självklart till så högt pris som möjligt. Annars skulle de skickat en säljare till HKV som körde en presentation för drygt 20 år sedan.

Roger Klang sa...
2 april 2014 12:30  

Mycket amerikansk materiel får inte exporteras. Det tyder på att ekonomin kommer i andra hand för amerikanerna. Rent generellt.

Robert Ericsson sa...
2 april 2014 13:40  

Tror det viktigast är nu att om vi köper ett system så skall det vara komplett- samt finansierat. Detta betyder att det inte kan lösas inom ram.

Om inte ramen utökas med betydande medel bör man kanske prioritera annat?

TobbeT sa...
2 april 2014 13:59  

@Roger Klang;
Finns lite info på nätet om kostnaden när tex Qatar köpte Patriot PAC-2 & PAC-3.
För 11 Patriotsystem skall de betala upp till $9.9 mdr dvs runt 64 mdr SEK. Då ingår 768st PAC-3 robotar och 246st PAC-2 GEM-T robotar samt 44st M902 avfyrningsstationer.
http://www.defenseindustrydaily.com/gulf-states-requesting-abm-capable-systems-04390/

Per Gerdle sa...
2 april 2014 15:07  

Som vanligt ett bra inlägg Wiseman!

Några små kompletteringar. Flertalet av de luftvärnssystem som utnyttjats i världen har framtill nu krävt geometrisk sikt mellan utskjutningsplatsen och målet under hela bekämpningsförloppet. Genom jordens krökning samt terrängmask har det därför varit svårt för system med lång räckvidd att bekämpa mål på låg höjd. Vidare så har luftvärnssystemen ett ”dött utrymme” närmast lavetten där man inte kan skjuta pga av robotens insvängningsförlopp. Ju större robot desto större är generellt detta döda utrymme. Man har därför typiskt byggt upp luftvärnet med lv-system med olika räckvidd där de olika luftvärnssystemen ska täcka upp de blinda områdena för varandra.
Nya system har ofta vektoriserad styrning som kraftigt minskar det döda utrymmet kring lavetten. Det döda utrymmet kan likväl uppgå till flera kilometer för ett långräckviddigt system. Men detta löser man genom att ha flera lavetter till en eldenhet, placerade på kanske 10 km avstånd från varandra. En lavett kan därmed bekämpa mål i närheten av en annan lavett. På det här viset elimineras i huvudsak det döda utrymmet kring förbandet. Det är därmed inte tvunget att ha ett medelräckviddigt system för att skydda ett långräckviddigt system (även om det ur andra synpunkter kan vara bra att ha olika systemlösningar). Singapore har t.ex. anskaffat SAMP/T just för att ersätta sina HAWK förband.
Vad gäller det som tidigare var en eldledningsradar eller belysningsradar så är det numera snarare ett mellanting mellan eldledningsradar och spaningsradar. Ofta har den en roterande antenn som samtidigt både spanar och följer några tiotal till hundratal mål. Dess viktigaste uppgift är att kontinuerligt förse robotarna (typiskt kan man ha 10-20 robotar i luften samtidigt mot något tiotal mål) via en robotlänk med ny målinformation innan deras egna målsökare låser på sina egna mål. Det är inte tvunget att samma radar ser målet hela tiden, man kan därför ha ett nätverk av sensorer för att förbättra låghöjdstäckningen, det viktiga är att robotarna via sin robotlänkar ges målinformation innan deras egna målsökare låst.

Jag delar din uppfattning att 40 km räckvidd för NASAMS 2 är en kraftig överdrift. Snarare hälften och knappt det. Norrmännen tittar nu på olika sätt att förbättra räckvidden bland annat genom att byta ut robotkroppen mot Envolved Seasparrow (ESSM). Med denna förändring så kan man nog nå de 40 km som nämnts.

Vad gäller Patriot så är det ett äldre system som kräver geometrisk sikt mellan belysningsradarn och målet under hela bekämpningsförloppet. Terrängen och jordens krökning kommer därför vara ett stort bekymmer vid strid mot mål på låg höjd. Vår terräng i kombination med att belysningsradarn bara kan belysa mål i en 120 graders sektor gör att det krävs minst 3 system för att täcka varvet runt. Patriot är dessutom ett gammalt system med massor av fordon, kablage och tar lång tid att gruppera och kräver mycket personal. Detta system borde därmed inte vara något för Sverige. Pac 3 roboten har visserligen en egen aktiv målsökare som gör att belysningsradarn inte måste följa målet hela tiden men roboten är mycket dyr, själv har jag hört siffror på 50-80 miljoner per robot. Jag vet att t.om. USA anser att detta är väl dyrt och att man letar billigare lösningar och att PAC 3 roboten i så fall bara skall användas för de mest kvalificerade ballistiska hoten.
Det vore intressant Wiseman om du som flygförare kunde ge din syn på hur det skulle påverka vårt och en motståndares uppträdande om man placerar ett lv-system med t.ex. 100 km räckvidd på Gotland! Det kanske även finns någon marinjär som på motsvarande vis kan ge sin syn på hur det skulle påverka marinens uppträdande.

Anders Tryggvesson sa...
2 april 2014 17:30  

Blir det nytt luftvärn för svensk del så är väl det troligaste att det blir NASAMS eller en LV-version av Meteor (kanske troligare, med tanke på att vi ju är med i det projektet). Aster och Patriot är nog för dyra helt enkelt. Uppgifterna på Wikipedia ger referensen att Frankrike för 10 stycken batterier, 375 st ASTER-30 missiler och 200 ASTER-15 har betalat 4,1 miljarder euro. Ska vi ha sådant så får något annat nog tas bort.

TobbeT sa...
2 april 2014 17:47  

Frågan är också vilken Aster-30 variant som Riksdagens beräkningstjänst tittade på för SDs räkning. Vad det fransmännens variant landvariant Mamba dvs SAMP-T? Eller den senare block II BMD?

Om det nu skiljer nästan 10 miljarder till Asters fördel vore det väl tjänstefel att välja Patriot?
Good enough räcker. Man kan ju köpa fler Aster för samma peng som Patriot alternativt utrusta korvett Visby med ett korträckviddigt system då det saknas också.

Jag ser inte behovet av ett medelräckviddigt system då Aster klarar även detta enligt uppgift från mbda.

Borde finnas fördelar att köpa ett system som Aster av MBDA då de levererar IRIS-T samt Meteor till
Gripen.
Ett framtida nytt ytstridsfartyg bör i mina ögon utrustas eller ha möjlighet att husera LV-robot som Aster-30. Ett sådant system blir sannerligen insatsberedd och flyttbart.
Finns ett flertal luftförsvars-fartyg att välja på men i storlek av en fregatt är det holländsk eller fransk/italienskt som gäller.
Eller varför inte sydkoreanskt?

TobbeT sa...
2 april 2014 17:57  

Revidering av tidigare inlägg.IRIS-T är ju naturligtvis inte tillverkat av MBDA utan av Diehl.

Wiseman sa...
2 april 2014 18:01  

Per Gerdle,

Tack för kommentar! Jag ska försöka hörsamma ditt förslag framöver.

corporalfrisk sa...
2 april 2014 20:13  

Som bekant gick Finland in för NASAMS II (lokal beteckning ITO 12) som ersättare för Buk M1, efter att denna besegrat SAMP/T i utvärderingen.

NASAMS är i sig säkert ett helt kompetent system (är ingen lv-expert), men det känns väldigt ensidigt att ha samma medelräckviddsrobot för både jaktplan och lv. Speciellt iom att AMRAAM i sina olika versioner är vida spridd och (relativt) välkänd hos potentiella fiender...

Tänker jag fel, eller skulle det inte ur EW-synvinkel vara bättre med flera aningen olika robotsystem (talar då specifikt om de radarstyrda)?

Jan Burman sa...
3 april 2014 10:57  

Det verkar som de flesta här är övertygade om att grunden till ett krigsavhållande försvar är att man har ett starkt luftförsvar. Här vill jag dock spekulera lite kring detta. De "cirklar" som oftast ritad upp och vissa vapens räckvidd är vad jag tror kraftigt överdrivna. För det första så har vi jordens krökning som omnämns i ett annat inslag. Sedan har vi räckvidden på låga höjder som dessutom högst sannolikt nedsätter räckvidden betydligt. Vad gäller ballistiska robotar är det väl dessutom frågan om inte dessa bekämpas bäst under anflygningsfasen, det vill säga innan de har hunnit dyka mot målet. Allt detta gör att jag tycker det förefaller som att vi måste gruppera vårt långräckviddiga luftvärn så lång ut som möjligt. Därför är det viktigt att Gotland används till detta samt att vi har fartyg som med tillräckligt skydd kan verka öster om Gotland. Vi får heller inte glömma att även jaktplan kan flyga på lämpligt avstånd i patrullbanor för att i tid hinna bekämpa snabba kryssningsrobotar och även kanske ballistiska sådana.

Vi måste sedan se till att vi inte har fasta mål som fienden med viss insats kan bekämpa. Därför måste all vår sensorkapacitet vara mobil och ständigt omgrupperas. Våra krigsflygbaser måste även de återställas samt att vi inte får ha några få enstaka förråd med materiel som lätt kan slås ut. Men räcker detta? Svaret är enligt mig nej. Hur man än gör kan tillräckligt många robotar tränga igenom försvaret och ställa till med mycket elände. Vad måste vi då komplettera med. Jo, vi måste skaffa oss en kraftfull andraslagsförmåga. Israels hela existens bygger på detta. Hur gör man då. Jo vi måste även vi skaffa oss kärnvapen. Ja ni hörde rätt kärnvapen. Tänk efter, både väst och öst har sådana vapen. Det är i princip bara vi och Schweiz som inte har det. För de som hävdar att vi skall gå med i NATO bör då ha i åtanke att detta är samma sak som att även vi blir en kärnvapennation. Den enda skillnaden är att vi då inte själva kan besluta om hur och när dessa skall användas. Jag kanske måste tillägga att jag här naturligtvis pratar om taktiska laddningar och inte om stora vätebomber.

Skulle vara kul att höra vad ni tycker. Detta är bara löst skissat utifrån mina egna idéer och jag vill understryka att jag inte är någon expert på militär strategi eller teknik. Men man kan läsa sig till mycket därför skulle jag vara road om att höra vad ni som är experter tycker.

Roger Klang sa...
3 april 2014 13:56  

@Jan Burman:

Jag tror inte på att placera långräckviddigt luftvärn vid Gotlands östkust. Om du läste Per Gerdles kommentar så förstår du varför. Ett problem är ju, som Gerdle sade att radarns räckvidd begränsas av jordens krökning. Om man däremot använder sig av från Visby sett framskjuten radar tillsammans med framskjutna IRIS-T SL system, och säg Aster-30 vid Visby flygplats så kan Aster-30 utnyttja dessa radarsystems framskjutna läge. Glöm inte Ryska påsken då bombflyg flög igenom den smala passagen mellan Gotland och Öland. Det betyder att vid Gotlands västkust placerade Aster-30 och Aster Block 2 BMD (mot Iskander-M med klusterstridsspetsar eller termobariska stridsspetsar eller 450-700 kg tunga konventionella stridsspetsar, med måltavlan flygledartornet o dyl.) kan göra nytta mot en variation av mål typ kryssningsmissiler, ballistiska missiler, bomb- och jaktflyg. Också för skyddet för överskeppningen av mobila vapensystem till Gotland. Ett Aster-30 batteri kan stå vid Ölands norra udde för full täckning av Oskarshamns kärnkraftverk och hamn och fastlandskuststräcka. Men det behövs nog ett Aster Block 2 BMD i Oskarshamn mot Iskander-M med mål kärnkraftverket. Det är en rak linje mellan Kaliningrads flygplats och Malmen med Ölands norra udde mittemellan. Det finns inte mycket infrastruktur på Gotland. Vad exakt IRIS-T SL ska göra i sina framskjutna positioner är vitalt. Det är inte bara att placera dem på måfå, de ska skydda något också. Utan att gå in för långt på vad dessa ska skydda så kan jag säga; en kombination av system på för-rekade ställen. Det är i alla fall min uppfattning.

Roger Klang

Teaterdirektoren sa...
3 april 2014 14:32  

Långsiktighet är ett nytt "modeord" bland våra folkvalda, när det gäller försvaret.

Vad är då långsiktighet i termer av månader, år eller timmar?

Om jag börjar med floskelfrasen "överskådlig framtid" så kan jag konstatera att den pendlar idag mellan sex månader upp till ett år.
Detta i skenet av de uttalande, analyser och åtgärder våra folkvalda har gjort under senare tid.

Dessvärre är långsiktigt i vissa fall ännu kortare. Långsiktiga satsningar är nu i vissa fall vara så korta att de helst redan skulle varit genomförda. De flesta bedömare ser dock en bortre gräns för långsiktigheten någon gång strax efter mitten på september!

Två saker är dock säkert. Försvarsmakten är inte speciellt intresserad av de "nya" satsningarna. De har förklarat sig nöjda för lång tid framåt!

Om de nya satsningarna skulle innebära någon form av tillväxt av försvarsförmågan så krävs en omvärdering av den nymoderata betydelsen av ordet.

Avslutningsvis vill jag påminna om att RB5, och resultatet org18, ses som ett lyft och gör FM betydligt flexiblare, mer gripbart o.s.v. enligt några av de förtroendevalda inom moderaterna.

Suck!

Teaterdirektören.

P.S. Nu har man föregripit resultaten och analyserna av både försvarsberedning och luftförsvarsutredningen dock verkar det inte skett i samsyn!
Undrar vad det ordet betyder numera?

Jan Burman sa...
3 april 2014 15:03  

Låt gå för det, jag menade inte att så precist tala om var batterierna borde placeras. Men ett batteri med mobil kapacitet kan väl placeras lite var stans på Gotland. Min Idée var att vi måste angripa hotet så långt österut vi kan. Nu kan ju tydligen målradarn och eldenheterna stå ganska spridda varför man inte är låst av den anledningen. Men som du säger behövs säkert ett starkare närluftvärn på de få objekt vi inte kan ha mobila, ex kärnkraftverk. Nu är jag inte så säker på att man bör sätta alltför stor tillit till IR-styrda robotar med tanke dess minst sagt klena kapacitet vid kraftig fukt och dimma. Radarstyrda enheter låter säkrare även om man säkert kan skicka iväg en IR-robot grundstyrd av radar innan den låser med IR. Nej, här tycker jag man bör komplettera med ett par batterier av typ Gatling Gun liknande de man har på fartyg. Kom ihåg att vi pratar om mål som går med nästan 1km i sekunden. Ett par kilometer ut ger ett par sekunder till bekämpning per robot. Det kan ju faktiskt även bli snävare tidsmarginal om en robot skjuts från en u-båt alldeles utanför kusten. Men åter, jag är ingen expert på det här men jag köper din Idée om att även västra Gotland bör ha luftvärn.

Johan Olsson sa...
3 april 2014 15:35  

Om vi nu placerar en exklusiv lvbataljon på Gotland. Med lång räckvidd och närluftvän för både batteriplatser och eldledningsplatser.
Vad krävs för övriga förband och förmågor för att den skall kunna överleva förbekämpningen i den fredstida fasen av "skymningsläge", om vi nu uppmärksammar det?

Att bryta ut en funktion och lägga ut räckviddsdiagram, radarhorisonter mm ger en väldigt förenklad bild av problematiken.
Samma resonemang kan appliceras på kustrobotförband.

Det absolut största behovet av luftvärn vi har, är knutet till våra flygande system. Det handlar inte om att gruppera för att skjuta långt. Det handlar om att gruppera smart och få ut operativa effekter av systemen.

Gustav sa...
3 april 2014 15:48  

Försvarsministern säger i intervjun i SVT Forum att hon vill nyinförskaffa och modernisera ett nytt MEDELräckviddigt luftvärnssystem. Hon upprepar flera gånger just ordet MEDELräckviddigt luftvärn så det är väl ganska meningslöst att då börja diskutera långräckviddiga luftvärnssystem.

Roger Klang sa...
3 april 2014 15:56  

@Jan Burman:

Ett batteri kan placeras där marken bär och växtlighet inte tar fyr under utblåset. Det innebär att de bästa ställena är vägar som är mer fasta och då framförallt mindre sidovägar, skogsvägar etc. I alla fall enligt min mening.

Målradar kan placeras på inte alltför många ställen för den ska vara högt placerad eller åtminstone på plan mark utan skog framför. Men så ser inte Gotland ut. Gotland är ett lapptäcke av skog varvat med åkermark. Kom ihåg att en 10 meter högt eleverad radar kan se mål som flyger på 100 m höjd på ett avstånd av bara drygt 50 km. (Roten ur 10 + roten ur 100 x 2,2) Efter det så döljs flygplanet eller kryssningsroboten bakom jordens krökning. Den visuella horisonten är istället x 2,1.

Vi måste inte möta hotet så långt österut vi kan, anser jag. Huvudsaken är att vi på Gotland skyddar ställverk, mobilmaster, militära system, flygplatsen och eventuella JAS-plan där etc.

Gatling Gun, ja! Men då mot långsammare mål typ attackhelikoptrar och mot mindre UAV:er som flyger på kanske ~300-400 meters höjd. IRIS-T SL går bra att använda mot både Reaper och Global Hawk, IRIS-T SL täcker deras höjdtak. (Reaper har ett flygtak på 15 240 m.) Rbs 70-systemet kan användas mot skiktet däremellan upp till 5 000 m. Javisst ja.., ryssarna har inte Reaper eller Global Hawk. :) Det irländska systemet THOR kan användas mot såväl flyg- som markmål och är överlägset Rbs 70 på avstånd upp till och strax över 6 km.

Roger Klang

lovealm sa...
3 april 2014 16:14  

Jag skulle vilja påstå att om vi ska ha luftvärn på Gotland så måste detta ha en osedvanligt hög beredskap. Inte primärt för att kunna verka mot lufthot utan för att inte själv kunna förbekämpas. Om vi gör som med de stridsvagnar som finns på Gotland och ställer dem i ett garage så kan vi lika gärna strunta i det. Första tecknet på Rysk aggresion kommer annars troligtvis vara en antal Iskanderrobotar som slår ut dem.

Ska vi få någon effekt annat än valfläsk så kommer de var tvungna att vara bemannde i ganska stor omfattning så att ett antal eldenheter och eldledningsradars finns grupperade och övriga flyttas runt lite slumpmässigt samt har personal som i princip sitter i fordornet redo att köra iväg så fort förvarning om ett anfall kommer. Då behöver vi behöva uppföra ett luftvärnsregementen på Gotland för att klara av bemanning och underhåll av systemet. Annars ser jag det som att vi kastar värdefulla missiler i Östersjöns grumliga vatten.

Love Alm
lovealm.wordpress.com
@DrLoveMachine

Roger Klang sa...
3 april 2014 16:55  

@jan Burman:

OBS! Formeln ovan i min förra kommentar räknar ut avståndet i sjömil. Sedan måste man konvertera det till km, förslagsvis på nätet. Men det rör sig om knappt det dubbla avståndet.

Wiseman sa...
3 april 2014 17:04  

TobbeT,

Det finns flera fördelar med Patriot, bl a att roboten har en aktiv målsökare, vilket gör att den inte är känslig för terrängmask på det sätt Patriot är. Det är också ett 20 år nyare system. Vidare innebär ett europeiskt system inte alls samma sekretessrestriktioner som ett amerikanskt. Det är en av de största nackdelarna med AMRAAM. Ingen kund har någon aning om vad som finns i robotarna.

Vad avser Meteor har Sverige haft ca 10 % andel i projektet från start, på samma sätt som vi är inblandade i IRIS-T (där också viss tillverkning)

Wiseman sa...
3 april 2014 17:05  

corporalfrisk,

Det är en stor fördel att ha olika system då det allvarligt försvårar för motståndaren, inte bara vad avser telekrig utan även ur andra aspekter. Tänk ”combined arms”. Därför är jag inte speciellt förtjust i tanken att Sverige ska ha samma lv-system som Norge och Finland. Det finns få till inga fördelar i anskaffning och logistik, men däremot en rad taktiska och stridstekniska nackdelar.

Wiseman sa...
3 april 2014 17:05  

Jan Burman,

De cirklar som du ser på min karta är en avrundning neråt. Alla luftvärnssystem är beroende av i första hand var spaningsradarn är placerad för att den ska kunna över terrängen. Över hav utgörs begränsning endast av jordens krökning, varvid en högre eleverad radar får längre täckning. Detta är en av anledningar till Flygvapnets svala inställning till kustnära vindkraft.

Detta är dock ett problem som på gott och ont är på väg att försvinna i och med det som benämns bistatiska anfall där en plattform kan leverera målunderlag till en annan plattform som antingen har sin sensor avslagen eller också inte själv kan se. Här är t ex Aster en utmärkt grundplattform då roboten har en egen aktiv målsökare och därmed endast behöver en länksändare för att ledas fram till egen mållåsning. Denna teknologi är något US Navy satsar mycket hårt på under benämningen CEC, Cooperative Engagement Capability där E-2D ska kunna utgöra sensor för Aegisjagarnas luftvärn. Likaså är det ett prioriterat område för Ryssland vilket kommer att göra S-400 och S-500 än värre att hantera när de även kan skjuta ut till maxräckvidd mot mål på lägsta höjd tack vare en eleverad sensor som t ex Mainstay.

Vad avser robotarnas kinetiska räckvidd är de ungefär samma mot mål på lägsta höjd som på hög höjd. De påverkas inte alls på samma sätt som jaktrobotar.

Om du ska ha ett luftvärnssystem som bekämpar ballistiska robotar under banfasen så får försöka köpa USA:s system som man avser sätta i bl a Östeuropa. Det kostar strax under en miljard dollar per enhet – för USA.

Wiseman sa...
3 april 2014 17:05  

Gotlandsproblemet:

Ett kvalificerat långräckviddigt lv-system på Gotland stänger effektivt Östersjön ut till systemets maxräckvidd, utom på lägsta höjd där jordens krökning blir dimensionerad. Terrängmask är ej samma problem här. Gotlands högsta punkt är drygt 80 m hög. Räknar man med att få upp en antenn till i alla fall 90 m och att anflygning görs på 20 m har man ett teoretiskt upptäcktsavstånd på 55 km. Det är gott nog. Ingen kommer att flyga runt hela Östersjön på 20 m eftersom man då blir ett alltför lätt byte för allt jaktflyg samtidigt som man heller inte kan verka med några egna vapensystem.

Avseende vilken materiel som är lämplig att ha på Gotland, i vilken omfattning och hur den ska personalförsörjas och understödjas logistiskt ställer jag mig helt bakom genmj Karlis Neretnieks förslag som nyligen presenterades på KKRVA blogg.


Gotland Yard sa...
3 april 2014 17:08  

Love, samma hot finns väl för Ronneby där vi ställt ca 50% av våra JAS? Dessutom finns väl fler hot än Iskander? Kryssningsrobot fällt från flyg?
Eftersom många tycks vara övertygade om att Ryssland, vid ett angrepp mot Sverige, inleder det med att skicka en svärm Iskander mot Gotland så är mitt förslag att vi bygger 14st förråd med en stridsvagn i varje, sedan ett förråd för varje lv-system.
Sedan måste väl Ivans robotar snart vara slut?

Johan Olsson sa...
3 april 2014 17:21  

@lovealm

Jag håller med dig att det krävs resurser att gruppera på Gotland. Kanske ett med andra truppslag/vapenslag förstärkt luftvärnsregemente, om man nu vill ha en sådan typ av förband där. Det kan kanske tom behövas ett militärkommando.
Missförstå mig rätt nu. Om det vore så väl att inledningen av en konflikt utgörs av något så påtagligt som anfall med ballistiska robotar så är det nästan för bra för att vara sant.
Jag tror att vi knappt märker inledningen av en konflikt. Vi kommer att drabbas av händelser som vi inte förstår och vi gör allt för att söka rationella tolkningar gärna i ofarlig riktning. Förrådsställd materiel kan slås sönder med hammare av t ex ofogare, greenpeacare, tårtkastare eller tom en förrådsman som varit anställd i 15 år, infödd Gotlänning som han dessutom var. Vi kan vara säkra på en sak och det är att det kommer att vara "rörigt".
(Som parentes vill jag inflika att det skulle vara oerhört intressant att i närtid, få sätta sig ner och intervjua ett antal centralt placerade ukrainska officerare/tjänstemän om deras upplevelser.)

En militär etablering kräver inte bara förbandsanknutna resurser utan t ex även underrättelse- och säkerhetstjänst. Är det aldrig någon som funderat på varför MUST har så mycket personal och då inte bara på Lidingövägen?

Det var inte lite som har vi "tappade" under avrustningen det senaste decenniet. Det vi såg försvinna gick ju att värdera. Men inte det vi inte såg.

Jan Burman sa...
3 april 2014 17:31  

Roger, fast jag tror att långsamma mål typ helikoptrar o dy inte kommer att vara några realistiska mål att möta vid inledningsskedet av ett anfall. Jag räknar med att snabbskjutande eldrörsluftvärn är att se som ett sista skydd de sista sekunderna beträffande robotar som slunkit igenom vårt andra luftförsvar. Hur vi än täcker upp kommer alltid någon liten rackare att klara sig och med hastigheter kring 1 km i sekunden kan man inte hålla på att peta med robot 70 och liknande system. Som jag uppfattat det hela är sådana system mer avsedda för infanteriet och då att användas mot helikoptrar och långsamtgående attackflyg typ A10. Sen ligger det någonting i det du säger att upptäcktsbarheten för lågflygande mål är Max 50 km. Man frågar sig då varför man över huvud taget skall satsa på långräckviddigt luftvärn. Kanske att där våra kustkorvetter fyller en bra funktion under förutsättning att de har den beväpningen och ett bra egenskydd.
Vad gäller hela min skissade Idée beträffande vårt "nya" luftskydd förutsätter det naturligtvis att vi köper inte bara vapnen utan att vi även har personal som regelbundet övar med vapnen vilket förmodligen innebär att vi får återinföra värnplikten. Dessa vapen skall inte förrådsställas någonstans utan användas/övas med. På samma sett med flygvapnet som ovillkorligen måste få sina krigsbaser tillbaka. Allt vad som heter stora förråd, bunkrar och bergrum är bannlysta i mitt försvar;-)

Roger Klang sa...
3 april 2014 17:39  

"Ingen kommer att flyga runt hela Östersjön på 20 m eftersom man då blir ett alltför lätt byte för allt jaktflyg samtidigt som man heller inte kan verka med några egna vapensystem." Wiseman

Det har du ju i och för sig rätt i. Men jag tänkte mig ett förstaslag i ett strategiskt överfallsscenario. De behöver inte flyga på 20 m höjd hela vägen. De kan sjunka successivt ned till 20 m fram till de 55 kilometrarna. Då kan de börja stiga för att slå ut de designerade målen. Iskander-M är dyra och de kan inte avfyra hur många som helst då de behöver många i reserv.

@Gotland Yard:

Iskander-K (kryssningsrobot) och Iskander-M avfyras från samma typ av mobila plattform.

Roger

Realisten sa...
3 april 2014 17:52  

Om vi nu skall ha förmåga mot luftmål över hela Sverige hur många luftvärnsbataljoner behöver vi då?
Inte lär det räcka med två. Ännu en gång ett utlyft system där man borde vara tydligare kopplat mot helheten. Varje brigad kräver eget luftvärn oavsett om man har ett antal medel/långräckviddiga bataljoner. Sedan förstår alla att för att ha ambitionen hela Sverige krävs minst 6 brigader mot dagens två.
Men det här blir väl en typisk satsning från M, som med ubåtarna. Vi har 5st och med nu den utlovade satsningen kommer vi ha 5st, hmmm.

Roger Klang sa...
3 april 2014 18:43  

@Jan Burman:

"Roger, fast jag tror att långsamma mål typ helikoptrar o dy inte kommer att vara några realistiska mål att möta vid inledningsskedet av ett anfall."

Det är nog rätt.

"Jag räknar med att snabbskjutande eldrörsluftvärn är att se som ett sista skydd de sista sekunderna beträffande robotar som slunkit igenom vårt andra luftförsvar. Hur vi än täcker upp kommer alltid någon liten rackare att klara sig och med hastigheter kring 1 km i sekunden kan man inte hålla på att peta med robot 70 och liknande system."

Nej, Robot 70 har inget att hämta där. Men när du säger 1 km i sekunden så menar du hastigheter på cirka mach 3. Jaktflyg kan flyga i mach 2 som jämförelse. Enligt uppgift flyger en kryssningsrobot normalt i mach 2 (men minst mach 1,2 på en höjd av 100 m över havet och mach 3,4 på marschhöjd eller 22 500 m).

Aster-30 flyger i mach 3,5 men har en höjdtäckning på otillräckliga 20 000 m.

"Sen ligger det någonting i det du säger att upptäcktsbarheten för lågflygande mål är Max 50 km. Man frågar sig då varför man över huvud taget skall satsa på långräckviddigt luftvärn."

Dessa långräckviddiga system ska kunna eldledas med flygspaningsradar 890.

@Wiseman:

Enligt dina egna uppgifter så kunde man släppa Bombkapsel 90 från 50 m höjd mot mål 5 km bort i sidled.

Roger Klang

lovealm sa...
3 april 2014 19:33  

@Gotland Yard

Jag kan inte påstå att tanken på att halva Sveriges flygvapen skulle slås ut innan vi vete att vi är i krig är något som roar mig. Det är en av anledningarna till att vi hade krigsflygbaser som dels var mer spridda och dels svårare att nå.

Gotlands dilemma ligger i att det som står på Gotland troligtvis blir kvar på Gotland och det som inte är där kommer få svårt att ta sig dit när ofred väl brutit ut. Ett pansarregemente på Gotland skulle bara kunna verka om fienden landstiger och kan därför lätt bli irrelevant om det inte är planen. Långräckviddigt luftvärn och sjömålsrobot är dock relevant i all lägen eftersom det väldigt effektivt hindrar fienden från att röra sig i Östersjön. RBS-15 på Gotlands södra spets gör det till exempel väldigt vanskligt att göra fartygsförflyttningar från Kaliningrad oavsett destination.

På fastlandet kan man ha de fredstida grupperingar utom räckhåll för ballistiska missiler eller kryssningsrobotar, det gör det samma, för att sedan sakta men säkert flytta fram dem mot stridszonen. Gotland är i sin helhet inom räckhåll och det förfarandet duger därför inte. Samtidigt så kommer vi få svårt att i efterhand basera fram luftvärn från fastlandet eftersom de kommer vara sårbara om överfarten inte går under eget luftvärnsparaply.

Då kommer vi till varför jag förordar hög beredskap. För det första så kommer dessa förband troligtvis vara bland de första som får stridskontakt, de måste därför kunna reagera snabbt. Några timmars fördröjning räcker mer än väl för att hinna med en luftlandsättning som vi sedan endast kan slå tillbaka genom en mycket vådlig överskeppning. Fjärrvapen får allt bättre räckvidd och precision vilket är bra mot fasta mål som man i fredstid kan mäta in. Mål som kan omgruppera i samband med att det blir överflugna av spaningssatelliter är dess då svårare att bekämpa oavsett vapnens räckvidd eller precision.

Vi kan som du skriver använda oss av spridning och fortifikatoriskt skydd för att undvika förbekämpning. Man kan säkert göra någon form av kostnadsanalys hur många förråd som krävs för att kunna gå resursmässigt vinnande ur den striden, men jag sitter inte inne på den kunskapen som krävs. Men det löser ändå inte problemet med snabba händelseförlopp som inte medger en traditionell mobilisering. Om vi inte har avsevärda markstyrkor fastlåsta på Gotland så riskerar vi att luftvärnet ändå slås av en snabb luftlandsättning nära deras mobilseringsplatser.

Jag föredrar därför att hålla förbanden rörliga och med hög beredskap både för spridningens skull men även för att kunna verka redan under spelöppningen.

Love Alm
lovealm.wordpress.com
@DrLoveMachine

uppgiven sa...
3 april 2014 22:08  

@lovealm

Jag har lite svårt att följa med i ditt resonemang.

Även på den tiden när vi hade betydligt fler krigsbaser än idag så var normalbilden för svenskt stridsflyg att det stod i hangarer på flottiljerna. Ett anfall som en blixt från klar himmel utan minsta förvarning hade varit minst lika förödande då som nu.

Vårt system har alltid byggt på någon form av förvarning så att beredskapen kan höjas. Även i dag så kan flygstridskrafterna vid minsta förvarning sprida sig, även om det i ett första fall bara blir inom hemmabasen. Samma sak gällde och gäller för markstridskrafterna, så länge de inte är mobiliserade så är de sårbara för att få sina förråd bekämpade.

Teaterdirektoren sa...
3 april 2014 22:30  

Hm.. jag kan väl tycka att det är minst sagt lite tidigt att börja fundera på vilka/vilken höjd vi skall gruppera so eller so typ av Lv.

Jag tror dessutom att vår Fömin menar medelräckvidd på det "nya" Lv-systemet.
Detta och andra utspel som ytterligare tio JAS-plan (för att förstärka incidentberedskapen?) är nog mest riktat till övriga partier och speciellt till nuvarande opposition.

Efter valet kan man då säga att om vi vunnit hade...

Noterbart är också att de som uttalar sig gör det utifrån nya moderaterna och förslagen kommer inte från regeringen.

Herr Borgs prat om samsyn över blockgränserna och långsiktighet, definierad till tio år, räknar han förstås med att det inte ska gå att genomföra. Då kan man ju skylla på någon annan som inte genomförde så mycket som M ville.


Faktum kvarstår också att vår försvarsmaktsledning ser inget behov av vare sig fler JAS-plan eller något nytt Lv.
Lite konstigt att de nya moderaterna nu helt plötsligt kan se behov som vår FML har missat?

Nu är det bara lite mer tillskott till Marinen och några fler renoverade stridsvagnar att vänta de närmaste veckorna.

Vill man visa sig handlingskraftig så finns det ett par marina ärenden som legat på regeringens bord och väntat på i flera år.
Det är bara ett beslut som krävs!

Är det sant som de säger, att de är totalt överraskade och nästan i chock, över vad som hänt i Ukraina?
Då bör man nog se över vilka man har anställt som militära och utrikespolitiska rådgivare inom departement och regering!

Det hade faktiskt räckt att man höll sig lite uppdaterad om vad som framkommer i bloggvärlden. Undantagen är givetvis de statskontrollerade- och FM-bloggarna.

Det blir ingen höna av en fjäder!

Trippelsuck!

Teaterdirektören.

P.S. De luftförsvarssystem (korta, långa eller tjocka) som är aktuella i utredningen bortom 2040 ligger nog inte på ritbordet ännu!
Sitt ner i båten och njut av det fina vädret.
P.S.2 Försök förstå Fömins tankar när hon menar att om vi hade haft 70 JAS-plan så hade vi kunnat gå upp vid påskhelgens besök.
Nu gick det inte för vi har bara 100?!

Robert Ericsson sa...
4 april 2014 00:38  

TobbeT RUT räknade på senaste versionen av ASTER-30 II BMD

Resenären sa...
4 april 2014 01:17  

"Försök förstå Fömins tankar när hon menar att om vi hade haft 70 JAS-plan så hade vi kunnat gå upp vid påskhelgens besök.
Nu gick det inte för vi har bara 100?!"

Hejdlöst kul!

Johan Olsson sa...
5 april 2014 01:09  

10 JAS till och det blev käpptyst, What's up?

Jan Burman sa...
5 april 2014 09:30  

Jo det här med si eller så många fler JAS, kan man få en förklaring. Först börjar man uppgradera A och B skrov till C och D standard. Sedan skall man använda tydligen två uppgraderade A kallade C för att få en så kallad ny E. Några F har hittills inte beställts av vårt flygvapen. Samtidigt har jag läst att samtliga "nya" C och D ännu inte är slutleverersde. Eller skulle jag sagt slutkonverterade. Vad tusan är det som händer och accepterar köparen det här. Bilkonsumenter skulle aldrig acceptera detta när dom handlade nya bilar.

Jan Burman sa...
5 april 2014 09:30  

Jo det här med si eller så många fler JAS, kan man få en förklaring. Först börjar man uppgradera A och B skrov till C och D standard. Sedan skall man använda tydligen två uppgraderade A kallade C för att få en så kallad ny E. Några F har hittills inte beställts av vårt flygvapen. Samtidigt har jag läst att samtliga "nya" C och D ännu inte är slutleverersde. Eller skulle jag sagt slutkonverterade. Vad tusan är det som händer och accepterar köparen det här. Bilkonsumenter skulle aldrig acceptera detta när dom handlade nya bilar.

Max Hanemann sa...
5 april 2014 13:48  
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Edis sa...
5 april 2014 22:35  

Roger Klang

Kryssningsrobotar som flyger med sådana hastigheter tillhör knappast vanligheterna. Det vanligaste brukar snarare vara hastigheter runt 800-900 km/h och flyghöjder mellan 20-500 meter. Syftet är vanligtvis att flyga lågt för att undvika motståndarens luftförsvar.

När det gäller kostnaden för PAC-3 så tror jag kostnaden om 4,5 miljoner dollar per styck kommer från amerikanska militärens egna redovisning för inköp av materiel. Frågan är dock vad denna siffra inkluderar. Exempelvis så uppges för PAC-3 MSE en kostnad om drygt det dubbla - en kostnad som inte ska inkludera robotens utvecklingskostnad. Sedan tror jag också det är så att både PAC-2 och PAC-3 har aktiva radarsökare samt förmåga mot ballistiska robotar. Dock ska tydligen PAC-2, vilken detonerar i närheten av målet med hjälp av zonrör, ha svårt att helt slå ut inkommande robotar.

Jan Burman

Det är lite svårt att jämföra stridsflygplan med en bil. När man köper en bil så köper man i regel en färdigutvecklad produkt, får den levererad direkt vid köpetillfället eller inom någon månad, och äger den sedan i ett fåtal år utan att man gör något mer med den än service. För tillverkaren så har produkten i regel en livscykel på runt 7 år varvid tillverkaren sedan tillhandahåller reservdelar i ytterligare 10 år (längre om det är lönsamt).

Ett stridsflygplan köps ursprungligen som ett utvecklingsprojekt där köparen i samråd med tillverkaren gör kravspecifikationen. Tiden från beställning till leverans kan handla om 10-15 år. Systemets livscykel är sedan 30-40 år och behovet av uppdateringar under livscykeln är ganska betydande. Dels för att ersätta komponenter som inom denna tidsperiod utgår från leverantörerna, men också för att hålla systemet konkurranskraftigt under dess livslängd.

När man beställde Gripen 1982 så beställde man en serie om fem provflygplan samt 30 produktionsflygplan i delserie 1. Senare beställdes delserie 2, vilka hade vissa skillnader mot delserie 1 men vilka fortfarande räknas som A och B utförande. Delserie 3 beställdes 1997 med leverans från 2003 var i utförande C och D med bland annat lufttankningsförmåga, ny elektronik, färgdisplayer i cockpit, NATO-anpassning mm. Flygplan från de första två delserierna har sedan genom en beställning 2007 byggts om till C och D utförande; ett A Gripen för ett C , eller två A för ett D. På så vis slapp man vissa dubbla kostnader för att ha både A/B och C/D plan i drift.

När Gripen C började levereras så var detta med utvecklingspaket MS17, den idag senaste versionen är MS20. MS21 är Gripen E.

Någon Gripen F har inte beställts av ekonomiska skäl.

Thomas Berkland sa...
6 april 2014 13:31  

Jag tror att man ska börja i rätt ända.
Vet att Wehrmacht under kriget hade propagandakompanier i förbanden. Man visste att hemmafronten var viktig. Nåt man redan nu skulle kunna göra är att kommendera SVT att sända följande filmer:
/a Vinterkriget
/b I främsta linjen
/C Slaget om Finland, Tali- Ihantaala.
Det är för att miljön är något man kan identifiera sig med. Och att en sådan situation kan uppstå. Och att vår frihet kan vara något att kämpa för. Innan man börjar med upprustningen måste folket förberedas för det otänkbara. Det som var otänkbart före Georgien o Krim. Eller är det fortfarande otänkbart?

Max Hanemann sa...
6 april 2014 16:30  

Ingen kommenderat STV till någonting, penetrerat av inflyteseagenter som det åtminstone var. Nog bäst att mjukstarta med "Någonstans i Sverige", kanske kompletterat med litet mera förklarande berättarinslag.

Jan Burman sa...
6 april 2014 17:10  

Nja Roger nu pratar vi lite om varandra. Vad jag syftade på var hur man kan leverera en produkt som bygger på att man slaktar en annan produkt som man dessutom använder delarna av till att tillverka den nya produkten av. Som grädde på moser tillhör och ägs den slaktade produkten av köparen! Det vore som om Boeing skulle plocka ex SAS på befintliga Boeing 737:or för att "sälja" tillbaka 787:or (förutom storleken). Eftersom JAS är konstruerad för Max 8000 timmar kan man ju fundera på hur många timmar det nya planet egentligen gått, i vart fall några delar av det. Varför skulle sedan ex Schweitz godta att delar av sina "nya" plan bestod av slaktade Svenska C JASAr. Det är väl säljarens sak att räkna på vad pris dess produkt betingar för att dels kunna säljas dels ge vinst.

Sedan vad gäller kryssningsrobotar är det riktigt att väst-robotar har underljudshastighet medan de senaste från Ryssland som bland annat Indien har och verifierat prestanda ligger i slutfasen på 2,5 till 3 gånger ljudets hastighet. Sedan kan man hos dem likväl som hos oss bestämma den bana som roboten skall ha till målet. Vanligtvis skjuter man ett flertal mot samma mål och med olika profil. Det är därför jag skämtsamt kallar våra västrobotar för modellflygplan. Vi måste således även anpassa vårt försvar efter den hotbilden. Gör vi inte det kan vi lika gärna strunta i att ha ett försvar för det kostar i så fall mycket pengar för ingenting.

Edis sa...
7 april 2014 13:00  

"Det vore som om Boeing skulle plocka ex SAS på befintliga Boeing 737:or för att "sälja" tillbaka 787:or (förutom storleken)."

Inte alls! Vad försvarsmakten har köpt är nämligen inte nya plan utan en uppgradering av befintliga plan. Så istället för att köpa nya flygplan för ca 250 miljoner kr styck så har man köpt en uppgradering vilken kostar ungefär hälften så mycket per flygplan. Betalar man för ett nytt plan så får man ett nytt plan, betalar man för en uppgradering så får man en uppgradering - konstigare än så är det inte.

"Sedan vad gäller kryssningsrobotar är det riktigt att väst-robotar har underljudshastighet medan de senaste från Ryssland som bland annat Indien har och verifierat prestanda ligger i slutfasen på 2,5 till 3 gånger ljudets hastighet."

Ja, ryssarna har ett fåtal kryssningsrobotar som kan hålla överljudshastighet. Gemensamt för dessa är att de har betydligt kortare räckvidd än sina turbofläktdrivna motsvarigheter för underljudshastighet - vilka torde utgöra merparten av även Rysslands arsenal. Likaså är de plattformar som kan avfyra dessa robotar rätt begränsade. Men inte heller dessa robotar flyger så högt som +20 km.

Räknare



Creeper
Vilka myndigheter besöker Wiseman's Wisdoms?


MediaCreeper
Vilka media besöker Wiseman's Wisdoms?

Top Politik bloggar Politik Blogglista.se Politik Twingly BlogRank BloggRegistret.se

Twitter


Senaste kommentarerna

Bloggar jag följer

Knuff

Politometern

Bloggintresserade