Gästinlägg: Den utdöende ubåtsjaktförmågan

Alla svenskar i ålder att man hade något omvärldsmedvetande under 80-talet har minnen från de ubåtsjakter som då bedrevs i svenska vatten. U 137:s grundstötning 1981 och ubåtsjakten i Hårsfjärden året efter är händelser av det slag där människor kan redogöra för exakt vad man gjorde i den stund man fick höra talas om dem.

På senare tid har författaren Anders Jallais och f d ÖB Bengt Gustafssons böcker om ubåtskränkningarna på 80-talet bidragit till att åter lyfta fram händelserna i dagens ljus. Hemligstämplar och tystnadsplikt i första hand föranledda av diplomatiska hänsyn har legat tunga över historieskrivningen.

De ständiga intrången på svenska vatten av ubåtar från främmande makt på 70- och 80-talen föranledde en stor svensk satsning på ubåtsjaktförmågan. Sett i dagens sammanhang kan man närmast jämföra det med nuvarande satsningar på materiel för Afghanistan.

Geografiska förutsättningar för ett lands försvarsförmåga förändras endast om statsgränser flyttas. Till dess måste man agera utefter dess förutsättningar. För svenskt vidkommande innebär detta att vi har en 300 mil lång kust med tillhörande territorialvatten att övervaka och ansvara för. Med tanke på tidigare erfarenheter om ubåtars möjligheter att operera i svenska vatten kommer detta inte att vara någon skillnad i händelse av ett försämrat omvärldsläge i vår närhet.

Sedan undervattenskränkningarna upphörde strax efter Sovjetunionens fall har den svenska ubåtsjaktförmågan i det närmaste upphört. Den bild gästskribenten Haddock förmedlar är upprörande, men tyvärr inte begränsad till enbart svensk ubåtsjaktförmåga. Så gott som inom samtliga delar av Försvarsmakten lider man av liknande förmågeglapp där förmågor som är kritiska för svensk försvarsförmåga nästan helt har försvunnit till följd av sena 90-talets och 00-talets vanstyre inom försvarspolitiken.


/Wiseman

-----------------------------------------------------


Svensk ubåtsjaktförmåga – Ytterligare ett gigantiskt förmågeglapp…

För att bringa klarhet i den Svenska ubåtsjaktförmågan idag, så bör man börja med att backa bandet och reda ut hur den såg ut för bara några år sedan, för att få bilden klar för sig hur den successivt och helt medvetet fasats ut.

Som en konsekvens av försvarsbeslutet 1972 så avbröts all utveckling av svenska ubåtsjaktfartyg och ubåtsjaktförband. Endast ett mindre antal helikoptrar utrustade för ubåtsjakt vidmakthölls för den uppgiften.

När ubåtskränkningarna på allvar drog igång i början på 80-talet så stod Försvarsmakten med byxorna nere. Det började med Utö-incidenten 1980, sedan U-137 1981 och därefter Hårsfjärden 1982 följt av Karlskrona 1983 och 1984. Både före och efter dessa händelser hade man ytterligare ett antal incidenter.

Vid denna tidpunkt hade man mycket ringa kompetens och materiel för att jaga ubåt, efter att man ex. avvecklat jagarna med sin ubåtsjaktkapacitet. Man tvingades nu att, på mycket kort tid, återigen bygga upp Svensk ubåtsjaktförmåga genom att tillföra marinen kustkorvetter och patrullbåtar och sedermera även hydrofonbojbåtar, minröjningsfartyg och bevakningsbåtar med ubåtsjaktkapacitet. Man utrustade även Hkp 4 med en mycket bra sonar, samt ubåtsjaktvapen. Även ett ubåtsjaktflyglan (SH 89) införskaffades.

Man samövade i stor omfattning (inkluderat skarp ubåtsjakt) och byggde över tiden upp en mycket hög kompetens inom Svensk ubåtsjaktförmåga. Till ovanstående materiel skall man absolut inte glömma våra egna ubåtar av typerna Sjöormen, Näcken, Västergötland och Gotland som även dessa var kompetenta ubåtsjaktresurser under sin respektive tid.

Man hade, när kompetensen var på topp under 90-talet, en stående sammansatt och samövad ubåtsjaktstyrka med stridsgrupper både för utomskärs samt inomskärs ubåtsjakt.



För att göra en jämförelse av kompetens/materiel från vad vi kunde/hade då jämfört med nu så är det enklast att titta på de olika ubåtsjaktsystemen vi förfogade över bara för ett antal år sedan, och se vad som återstår av dessa system idag.

- 4st Korvett typ Göteborg (Endast 2st fartyg återstår. De andra två i malpåse)

- 2st Korvett typ Stockholm (Finns kvar)

- 8st Patrullbåt typ Kaparen (Samtliga avvecklade)

- 4st Hydrofonbojbåt typ Ejdern (Samtliga avvecklade)

- 12st Bevakningsbåt 80 (Finns kvar)

- 7st Minröjningsfartyg typ Landsort (5st återstår och är modifierade)

- 14st Hkp 4 med ubåtsjaktkapacitet (Samtliga avvecklade)

- 10st Hkp 6B med begränsad ubåtsjaktkapacitet (Samtliga avvecklade)

- 1st SH-89 ubåtsjaktflygplan (Avvecklad)

- 3-4st Amfibiebataljoner med minsystem M9 för ubåtsjakt (Minsystemet i malpåse)

- Xst Fasta minspärrar mot ubåt (Sannolikt är samtliga avvecklade)

- 1st Miniubåt typ Spiggen att öva ubåtsjakt mot (Malpåse/Avvecklad)

- 5st Ubåt typ Sjöormen (Avvecklade och sålda till Singapore)

- 3st Ubåt typ Näcken (Avvecklade)

- 4st Ubåt typ Västergötland (2st i drift och 2st sålda till Singapore)

- 3st Ubåt typ Gotland (I drift)


Med denna materielsammanställning kan man konstatera att den materiella ubåtsjaktkapaciteten idag är enormt reducerad jämfört med tidigare.


Ubåtsjaktförmåga med helikopter är som bekant helt avvecklad, och den kompetensen är sannolikt också helt förlorad inom något år, eftersom någon efterträdare till trotjänaren Hkp 4 inte lär synas till på många år. Framförallt inte i rollen som ubåtsjakthelikopter. (Vid det laget lär merparten av de besättningar som har erfarenhet av ubåtsjakt sedan länge lämnat Försvarsmakten genom pension. /Wiseman)


De fem Visbykorvetterna som är under införande är inget större ljus i mörkret de heller. Precis som Allan Widman skriver i Chefsingenjörens bloggkommentarer så har de inte operativ ubj-kapacitet ännu. De kommer förhoppningsvis att på sikt erhålla detta i och med operativ driftsättning av det kanadensiska ubåtsjaktsystemet HYDRA.



Men saken är den att ubåtsjaktförmåga inte enbart handlar om enskilda enheter och materiel. Det handlar om att samöva ett helt system med flera ingående enheter. Att kunna verka såväl inomskärs som utomskärs och att kunna verka över en större tidsram än något enstaka dygn.

Det handlar också om, att för operatörerna känna till en normalbild, och utifrån detta kunna se avvikelser. Denna förmåga tar åratal av övning att bygga upp. En förmåga vi hade, men som våra politiker och högsta försvarsledning snabbt och effektivt monterat ner.

Sammanfattningsvis kan man nog konstatera att Sverige tyvärr inte längre har en nationell förmåga till ubåtsjakt. Det är nog den dystra sanningen.



Vill man titta tillbaka, bara några år i tiden, så kan man läsa hur Marinens ubåtsjaktförmåga beskrivs i Örlogsboken 2003. Notera särskilt att många av de system som beskrivs i texten numera är helt avvecklade:


Ubåtsjakt har till uppgift att hindra eller försvåra anfall eller annan verksamhet med fientliga ubåtar. Ubåtsjaktuppgiften löses av helikoptrar, flygplan och fartyg. I regel arbetar dessa i ett för uppgiften sammansatt förband, en s k ubåtsjaktstyrka.

Ingående enheter kan vara helikoptrar, ubåtsjaktflygplan, korvetter, patrullbåtar, minröjningsfartyg, bojfartyg, bevakningsbåtar och ubåtar. Helikoptrar och flygplan står främst för reaktionssnabbhet, överraskande insats och snabb avsökning, medan fartygen främst står för uthålligheten.

Ett antal tunga helikoptrar med marina uppgifter har speciell utrustning för att lokalisera och anfalla ubåtar. För att kunna upptäcka ubåtsperiskop är helikoptern utrustad med en ytspaningsradar som samtidigt är avsedd för navigering under mörker och dålig sikt. Helikoptrar som ska lokalisera och bekämpa ubåtar jagar i rotar om två, eller grupper om tre. Helikoptrarna bekämpar ubåtar med sjunkbomber och torpeder.

Ubåtsjaktflygplanet är liksom helikoptrarna utrustat med radar. För passiv spaning utnyttjas främst IR-system (värmesökande) och sonarbojar, vilka läggs i olika mönster i områden där ubåtar indikerats eller förväntas passera.

Korvetterna kan lokalisera och bekämpa ubåtar enskilt eller i samverkan med helikoptrar. Korvetterna bekämpar ubåtar med sjunkbomber, antiubåtsgranater och torpeder.

Patrullbåtarna är utrustade med ett kvalificerat sonarsystem som lämpar sig för spaning efter ubåtar nära kusten, i skärgårdsinlopp och i skärgård. Systemet omfattar dels en släpsonar för spaning, dels en skrovfast bildalstrande sonar. Ubåtar bekämpas med sjunkbomber och antiubåtsgranater.

Bevakningsbåtarna är utrustade med kvalificerade sonarsystem särskilt framtagna för spaning efter ubåtar nära kusten, i skärgårdsinlopp och i skärgården. För bekämpning av ubåtar är bevakningsbåtarna utrustade med sjunkbomber och antiubåtsgranater.

Det tyngsta vapen som kan användas vid ubåtsjakt är minvapnet. Minorna som används är kontrollerbara och bemannas av personal ur amfibiestridskrafterna. Med minornas hjälp kan även undervattensverksamhet upptäckas och lokaliseras, samt möjlighet till analys ges.

Ubåtarna bedriver dold passiv spaning med skrovmonterade sonarer. Vapeninsats görs med torpeder, alternativt genom att överlämna en ubåtskontakt till andra enheter för aktiv lokalisering och vapeninsats.

Bojfartyg spanar med sonarbojar, företrädesvis inomskärs och kustnära.



Min reflektion när jag läser detta, är att man på så ofantligt kort tid lyckats avskaffa materielsystem och kompetens, som det tagit flera årtionden att bygga upp.

Att bygga upp kompetensen igen, kommer att ta lika lång tid igen, om inte längre.

Det är en obehaglig känsla.


/ Haddock


Läs även inläggen hos Chefsingenjören om Marinens förmågeglapp ( 1 & 2 )

31 kommentarer:

Cornucopia? sa...
17 augusti 2010 12:16  

Så vem är det tänkt att de svenska ubåtarna skall öva mot? Förklarar ju varför man lånar ut dem till USA istället för att hålla dem hemmavid.

I svenska vatten kan alltså inte svenska ubåtsbesättningar öva mot en fiende med ubåtsjaktshelikoptrar, än mindre en fiende som kan uppträda i lite större enheter.

Anonym sa...
17 augusti 2010 13:05  

Wiseman bloggen är en enda lång eländesskildring. Sverige SKA inte försvaras då något hot inte finns. Om hotet uppstår ja då upprustar vi igen.
Ni militärer kan väl beskriva hur era förband som ni är "krigsplacerade" i ska agera om en plötslig attack skulle inträffa? Nähä det kan ni inte? För ett sådant scenario är otänkbart. Måste kännas underbart att ledas av generaler vars ryggradslöshet och inkompetens endast överträffas av politikernas.

Wiseman sa...
17 augusti 2010 19:22  

Kollega 18.21: Bra synpunkter. Sådana tas tacksamt emot.

Anonym sa...
17 augusti 2010 20:44  

@Anonym 17/8 13:05:
För att försvar skall finnas i fungerande skick när det väl behövs måste både materiell finnas och personal kunna använda den...
Det hinner man aldrig skaffa fram i tid - det är därför man har något som heter beredskap.

bara att skaffa materiell är en lång och tung process, särskilt i "evig fred"-inställda Sverige, då det kräver ett ok från först politiker, sedan ekonomi, sedan anskaffningsprocess, sedan leveransprocess [kan sammanfattas som: i bästa fall ca 5år efter att opinionen knuffat politikerna i rätt riktning].

Att öva upp användningen "i lugn och ro" tar ett par år om det inte fanns något som heter budget och ekonomi... som det ju alltid finns,
omvärldens reaktion på en sådan "stressupplärning" skulle inte vara rolig.
Redan den politiska effekten av "vi skall snabbt få igång ett försvar för vi ser ett överhängande hot" väldigt negativ, och man vill ju inte provocera någon om man är Svensk... därför måste beredskap byggas upp lungt och i god tid - mindre stress för alla!

Av det jag läst på Wiseman/chefsingenjören/morgonsur mfl bloggar så är det väldigt svårt att förstå var och varför FM's pengar egentligen försvinner. Detta känns väldigt surt.
Skall man kanske lägga ner hela FM ett par år för att nästkommande mandatperiod bygga upp den från grunden igen :P
skulle det verkligen bli så mycket dyrare per effekt än i dagsläget ;)
/ Dmitriy

Anonym sa...
17 augusti 2010 20:51  

@Kollega 18:21, vart du nu tog vägen?

För vem menar du ska denna sorgliga uppräkning av oförmåga beträffande värnandet av nationens fostervatten döljas?

Kamraterna Putin och Medvedev har sedan länge redan garvat sig harmynta.

Det finns inga gränser för mänsklig dumhet...

/Kn Nemo

Wiseman sa...
17 augusti 2010 20:58  

Kn Nemo: Kollegan har vissa poänger. Vi låter det stanna vid det.

Pellefant sa...
17 augusti 2010 21:04  

Jamen detta är väl inget att lipa över, det är fullt rimligt att även ubåtsjaktförmågan ska gå ned till ett minimum. Detsamma gäller ju flygplanen där nån skrev att det finns fler jas än radarjaktrobotar.

Helikoptern på båten utanför somalia har ju åkt hem för att stå i förråd intill att nån behöver den.

Anonym (13:15) oroar sig för vad som skulle hända om en en "plötslig attack" skulle inträffa.

-Det blir ingen plötslig attack mot Sverige inom överskådlig tid!

Det är just det som är den poäng som försvarsvännerna har så svårt att inse.

För oss övriga så är det fullt rimligt att onödiga förmågor försvinner eller går i malpåse.

På den öppna internationella krigsmarknaden idag så efterfrågas från småländer som Sverige trupp på mark (möjligen också splitterfordon och transporthelikoptrar).

Det är där FM ska lägga prioriteringarna. Andra och större aktörer sköter de snabba flygplanen, underrättelserna, understödet och de stora båtarna.

Smart, rationellt och kostnadseffektivt. Man behöver inte vara general eller politiker för att inse att pengarna kan läggas på nåt viktigare politikområde istället.

Anonym sa...
17 augusti 2010 21:33  

@Pellefant:
Och vid vilka omständigheter tycker/vet du att det i så fall är dags att börja rusta upp försvaret för att faktiskt ha en chans att hinna göra det?

Det finns flera scenarion som avhandlar det kommande gasröret utanför Gottland som ett riskobjekt.
Att Sverige har resurser av brytbart uran kan nog också väcka någons intresse, även om det är längre fram i tiden...

Se inte Sverige som ett resurslöst och ointressant land!
Sverige är idag bara så säkert som den politiska stabiliteten på Europa-kontinenten - är vi verkligen så säkra att inget alls dåligt kan hända "här i trakten" innan 2030-50 att försvaret kan läggas ner?
/Dmitriy

Wiseman sa...
17 augusti 2010 22:20  

[redigerat av Wiseman]

Haddock, jag håller med om att det som behövs är ett fungerande system, vilket du visat saknas idag. Din uppräkning av materiel är dock ännu mer dyster reellt än vad du räknade upp.

[strykningar]



/insatt

Obertan sa...
17 augusti 2010 22:52  

@pellefant

Du tror väl ändå inte att, låt säga USA (stor nation), efterfrågar svensk (liten nation)trupp i syfte att svensk trupp gör skillnad?

1-1,5 miljard om året ger straxt över 100 "fotsoldater". Resten sitter på CNL och ger "effekt".
G2 är stora och und behövs. Men vad är det för nytta med und om man inte kan agera utifrån sina analyser?

Nä du, USA efterfråga snarare svenska soldater på marken i syfte att göra sin insats mer nationellt och internationellt legitim.

Marinens förmågetapp är tragisk. Liksom i övriga FM.
Som skattebetalare tycker jag (då jag ser förfallet inifrån) att det är snudd på förskingring att 40 miljarder om året leder till - vadå?
Vad får vi för pengarna???
Vad får jag som medborgare för säkerhet?

Pellefant sa...
17 augusti 2010 23:23  

@Dmitriy

Här är ju "tröghetsargumentet" passande förstås, dvs. att det tar lång tid att återuppbygga system och kompetens och att det (hittills) uteslutande har varit/är tillräckligt skäl för att bibehålla förmågor som inte behövs. I realiteten, trots de scenarier du målar upp så är just "tröghetsargumentet" det enda svårforcerade argument som "försvarsvänner" har.

Det är dock bara ETT argument och relativt rimliga scenarier så är det under överskådlig tid ett irrelevant argument.

Irrelevansen består i två huvudkomponenter: 1. De onödiga förmågorna är inte krigsavhållande. 2. Det är idag alldeles för dyrt att investera i och lyfta alla dessa i realiteten onödiga förmågor till krigsavhållande effekt för sedan också vidmakthålla dessa över tid. (Dessutom politiskt omöjligt när kostnaderna kommer på tal).

Det är tveksamt om tröghetsargumentet fortfarande kommer att fungera lika bra som det hittills gjort, återstår väl att se. Tendensen tycker jag iaf. visar att argumentet inte är lika starkt som förr.

Jodå, det finns förstås scenarier och händelseutvecklingar som som kan få mig att se mig om efter bössan, men även i dessa sammanhang skulle jag förstås överväga alternativen. Ett faktum är att vi är med i EU och om vi bidrar i EU:s militära samarbeten (trupp på marken eller i splitterfordon eller i helikoptrar) under FN mandat så får vi väl be våra större polare i den klubben stötta med sånt vi behöver snabbt. En viss major i folkpartiet har ju också meddelat att han helst ser att vi ska gå med i en ännu större förening. Det kan nog också, om det visar sig bli så, ha en avhållande effekt. Det kostar förstås också, men allt pekar på att det är mer pang per peng än kustkorvett av Visby-klass eller HKP 14 med hydrofon. Där finns också förmåga till tempoväxling.

Jag ser inte det här landet som ett resurslöst och ointressant land, tvärtom faktiskt och därmed anser jag att "försvarsvännerna" måste lyfta sig och anta utmaningen att agitera för sin sak i en verklighet som tycks ha sprungit ifrån dem. Idag verkar det som att "försvarsvänner" och officerare med uppgiven ton mest muttrar om hur missförstådda de är och hur ignorant alla andra är. Ena dagen gnälls det över var kontor, logement och garage ska ligga i landet, andra dagen gnölas det över radion i Jas eller om ubåtsjakstförmågan i allmänhet och så fortsätter det i all oändlighet, då och då kryddat med hur farligt det kan vara att leva i Norden.

Det funkar inte så länge till, folk tröttnar, ta istället in ett vidare perspektiv, ta in verkligheten i Sverige, prioritera själv (rejält) och kör på vald inriktning så blir det nog bra med det ni väljer.

På dessa bloggar där en väldigt enögd debatt försiggår vägs, jämförs och diskuteras system och företeelser med en frenesi och upplösning som är imponerande. Tyvärr når ni inte så långt, vad som behövs är en bredare försvarsdebatt som förs på sätt som är begripliga för de flesta. Detta politikområde är inte mer komplext eller svårförståeligt än nåt annat men om ni ska göra skillnad så får ni nog rycka upp er och se verkligheten som den är och hantera den därefter. Det var inte bättre förr!

Försök att förnya argumenten, släpp drömmarna om pansarförband i brigadstorlek, stora korvetter och jättesnabba flygplan och börja om från grunden...och JA, budgeten styr hotbilden!

@Wiseman!, ta inte mitt lite griniga inlägg som kritik mot din blogg! Den är både viktig och nödvändig. Tyvärr saknas det en riktig försvardebatt och den debatt som förs är här och på några andra ställen, tyvärr är det nog få som inte är "försvarsvänner" som hittar hit! Keep up the good work!

/P (En snäll blå elefant)

Pellefant sa...
17 augusti 2010 23:42  

@Obertan

Jo, det gör som du säger skillnad i insatsens legitimitet. Vilket jag anser är högst relevant.

Beträffande resursslöseri så kan jag inte yttra mig över det. Som skattebetalare och medborgare utgår jag förstås ifrån att dessa miljarder förvaltas korrekt, effektiv och enlig lag, förordning, föreskrifter och allmänna råd.

Wiseman sa...
17 augusti 2010 23:51  

Pellefanten: Att budgeten styr hotbilden är ett korrekt påstående, men likväl fullständigt idiotiskt. Att man inte når dit man vill i att möta hotbilden för att budgeten inte räcker till, är en mer korrekt tågordning.


Den svenska försvarspolitik som har lett fram till den situation vi har idag är en följd av särintressenas tyranni, där beslutsfattare utan djupare förståelse för ämnet och utan att vara medvetna om sina statusar som nyttiga idioter, fattar beslut utifrån andras särintressen. När man så småningom förklarar situationen idag för politiker som varit med och fattat aktuellt beslut, visar det sig att de inte hade en aning om vilka konsekvenser det skulle medföra vid tillfället för beslutet, eller hur läget egentligen ser ut idag.

Företeelsen är inte begränsad till Försvarasmakten utan förekommer överallt i samhället. Att Stockholms läns skattebetalare nu ska finansiera Skanskas och dessa samarbetspartners aktieägare med 53 mdr i garanterad vinst över en 30-årsperiod är precis lika vansinnigt.

Pellefant sa...
18 augusti 2010 00:09  

@Wiseman

Hur vill du att det ska vara då?

Om nu nyttiga idioter, grund förståelse och särintressen är allmänt förekommande och styrande så är det väl snarast rådgivningen som brister. Förmågan att som sakkunnig komma till tals och göra skillnad är vad som behöver förbättras! Det är här särintresset "försvarsvän" måste förnya sig såpass så att argumenten kan användas.

Problemet ligger inte i politikerna som inte inser konsekvenserna av sina beslut. Det kommer de aldrig att göra så länge ingen hjälper dem med det!

Det är ditt jobb att förse beslutsfattare och politiker med de underlag och alternativ som behövs före under och framför allt efter beslut. (jag utgår från att du är officer eller sakkunnig på påverkansnivå)

Problemet är helt enkelt beredningen och de som ger råd.

De flesta politiker fattar beslut efter beredning. Om beredningen är dålig så blir beslutet dåligt.

Jag vägrar dessutom tro att alla politiker är idioter!

Sumatra sa...
18 augusti 2010 00:15  

Ubskyddsverksamheten som bedrevs var en del av TI. Avsikten var aldrig att marinens resurser skulle koncentreras till en begränsad del av en georef-ruta i händelse av ett större scenario, i avsikt att hindra små sabotagegrupper att komma iland. Det vore att plottra bort marinen och lämna övriga drygt 300 milen kust och hela Östersjön och Västerhavet därhän. Som sagt, ett sätt att lösa en TI-uppgift under djupaste fred.

Ubskyddsstyrka kan vi nog klara oss utan i framtiden, men med ubjaktförmågan förhåller det sig annorlunda.

Handelsmässigt är Sverige att betrakta som en ö. Sjötransporter skall i en eller annan form till för att varor skall komma in och ut ur landet.

Behov av sjöfartsskydd kan uppstå, utan att landet är direkt inblandat i andras konflikter (jmf WW I och II).

För att korta resonemanget tar jag ett exempel. Hur får vi in olja till Scanraff (och därmed till hela landet) om sträckan från Skagen till svensk kust inte är säker. En kort sträcka kan synas, men jag vill hävda att vi saknar resurser för effektivt, tredimensionellt skydd av trafiken även på en så begränsad sträcka. Det krävs när- och fjärrskydd samt ubj-resurser för att lösa uppgiften. Vi har inte resurser för att skapa det lokala herravälde som krävs.

Det är här förmågeglappet blir allvarligt.

Wiseman sa...
18 augusti 2010 00:26  

Pellefant: Korrekt. En beslutsfattare är aldrig bättre än det underlag man fattar beslut på. Men vem sammanställer underlaget? Har man ryggrad nog att uttrycka en avvikande uppfattning än den gängse? Sådant ändrar man inte över en natt.

Somliga anser att officerare ska förhålla sig helt opolitiska och inte bekymra sig om försvarspolitiken.

Snarare är det så att de som sitter inne med sakkunskaperna måste göra sina röster hörda, oavsett om det är officerare, läkare, poliser eller lokförare.

Anonym sa...
18 augusti 2010 00:44  

Te Pellefant! Du borde läsa lite historia! Kom inte dragande med nationalekonomi, den är lika vetenskaplig som tidningen bamse.
Rent pengamässigt är FM billigt och kostnaden har kontinuerligt sjunkit de senaste 20 åren.
Sverige kan öka FM´s budget med 10 miljarder per år utan att det påverkar välfärden.
Problemet är att man tar bort pengarna men behåller förmågor då man som politiker inte kan prioritera och ställa sig upp och säga, nej Sverige är inte värt att försvara.
Då kör man en Tolgfors, man utnämner hemvärn till insats och tror på fullt allvar att soldater med ak4 en uniform och ett p-skott skyddar Sverige.
Den andra stora anledningen till FM´s problem är att man avskaffade mobiliseringsförsvaret och fokuserade enbart utomlands.
Du borde åka till Baltikum och läsa om skogsbröderna hur de slogs förtvivlat mot Sovjetmakten så kanske du kan förstå vad det innebär att leva under ockupation.
Att vi idag inte har något hot innebär inte att vi har det imorgon. Ingen kunde på 80 talet förutse ex Forna Jugoslavien och ingen förutsåg Georgienkriget.
Du har inte den belkaste om hur världen ser ut om 15 år.
Problemet är att om det smäller kommer sådana som du komma springandes med nedskitna byxor och gapa efter försvaret.

Pellefant sa...
18 augusti 2010 00:45  

@Wiseman

Se där, i fråga om råd inför dåd så tänker du och jag hyggligt lika. Det känns bra!

Vi får hoppas att den preussiska grundsyn som i historien varit så förödande för officerare och händelsernas utveckling inte får råda längre.

Nu skriver inte jag mer i detta ämne utan tackar för mig!

Tack för god debatt!

Anonym sa...
18 augusti 2010 08:15  

Försvarspolitiken uttrycks närmast att en blind leder en blind. Ett enda stort moment 22(*).

Bedömningar eller beredning är alltid bedömningar. Två analytiker kan granska samma 'fenomen' och komma med vilt skilda uppfattningar. Sedan är det bara att 'välja' den uppfattning som passar bäst efter rådande förutsättningar (läs: budget).

(*)= MUST ska ha 10 års förutseende i spåkulan och politiker ska ha 'staken' att fatta beslut på det underlaget. Självfallet skulle inte någon politiker med någon form självbevarelsedrift våga öka anslag på saker som kan inträffa om 10 år. Därav ett enormt moment 22.

När det krisar i närområdet vilket det kommer att göra sen om det är om 10 eller 100 år vet ingen. Får vi hoppas att Sverige kan göra en repris på VK. 2. Trots att vi har röstat bort den möjligheten i EU, med Lissabonfördraget.

/ Pessimist

Anonym sa...
18 augusti 2010 08:58  

I diskussionen vad vi kan och inte kan bidra med internationellt skall vi inte bortse från de tre missionsomgångar vi gjort utanför Libanons kust och i Adenviken med korvetterna - de efterfrågades av EU/FN just för att de är mindre och - med ett aningen brutalt sätt att se på saker och ting - förbrukningsbara.

Det är inte de stora europeiska fregatterna som tilldelas de farligare uppgifterna kustnära och i den miljö som kallas "littoral" utan de ges till de danska, norska, svenska, tyska och grekiska patrullbåtarna och korvetterna som med sin för uppgiften lämpliga sensorpark har genomfört motsvarande uppgifter ett markförband tilldelar de små rörliga jägarförbanden.

Vilken nation var den första som genomförde demonstrationer av EUNAVFORs förmågor för den Puntlandska Regeringen i Somalia? Spanien? USA?

Nej - Sverige med korvetterna Malmö och Stockholm.

Daniel_M sa...
18 augusti 2010 10:06  

Är Hkp4 100% avvecklad alt förrådsställd?? såg en precis på låg höjd i Skövde.

Mvh Daniel

Anonym sa...
18 augusti 2010 10:13  

@Daniel: FMV flyger fortfarande med en, precis som man fortfarande har kvar en tvåsitsig Viggen.

Anonym sa...
18 augusti 2010 11:58  

Det stora problemet är att man inte har en vettig grundsyn på vad försvaret är till för.
Inget del på instats utomlands men det måste finnas en grund för ett nationellt försvar som övas och där infrastrukturen är klar.

Anonym sa...
18 augusti 2010 16:16  

Eftersom troligen de flesta ubåtskränkningarna var från väst ( Tyskland, England, USA ) vilka har behov av stationeringslägen i Svenska skärgården för angrepp mot Ryska flottstyrkor så kan man inte utesluta att svenska regeringen helt enkelt fick order om att totalt nedrusta ubåtsjaktsförmågan. Det har i vissa sammanhang trovärdigt förts fram att den ubåt som blev skadad i Hårdfjärden var från USA.

Medlemmar i vår kära FML fick nog helt enkelt order om att förstöra kapaciteterna - vad skall man annars ha murvlar till...

Thomas L sa...
18 augusti 2010 16:31  

För att återgå något till gästinlägget tycker jag att den naturliga frågan som följer är: varför? Och ansvarsfrågan, vem initierade och beslutade?

Vill man vara populist är det politikernas fel för de beslutar trots allt i frågor som rör Sverige, dess säkerhet och ekonomi. Men det är att göra lätt för sig. Kommer någon ihåg Roine Carlssons uttalande om "plåtschabrak som flottans officerare skulle glänsa på kommandobryggan är inget att spilla pengar på"
Nu är det inte plåt i Visby men är det inte just det som har hänt. Att prestigeprojektet Visby äter "alla" resurser och att flottan inte blir större än fem fartyg pga enskilt fartygs kostnad.
Och den inriktningens ursprung hittas inte i politikens korridorer utan hos Flottan själva. Nu är jag övertygad att man inte räknade med en utarmning som redovisas av Haddock utan en flotta som tillfördes Visby samtidigt som andra delar behölls.
Men tyvärr kunde nog en klarsynt ha sett att matereielpengarna skulle inte räcka till till båda och att Visby inte är operativt torde egentligen inte vara en överraskning för de initierade. Tidigare kustkorvetters stridsledningssystem hade också fördröjningar på många år innan de var operativa.
Tyvärr tror jag att Flottan grävde sin egen grav med Visby och en sorglig effekt av detta går att läsa på svd.se idag där utländska fartyg under 90 minuter kränkte svenskt territorium. Av texten framgår att avvisning inte skett av Flottans fartyg. Då har vi kommit långt från en av flottans viktigaste uppgifter, att hävda svenskt territorium.

Anonym sa...
18 augusti 2010 16:36  

Men kanske ändå!

Måste bara instämma i gästinlägget angående ubåtsjaktförmågan. Inget har vi lärt oss i frågan om att ta vara på erfarenheterna.

Måste ändå ge FM / FM HKPFLJ beröm i hur ADENVIKEN genomförts. Trots att denna operation ur flera hänseenden dömdes ut bla ur ett förmåge- och flygsäkerhetsperspektiv, genomförde en enhet ur Helikopterflottiljen denna insats på ett imponerande sätt. GI Marinen och Försvarsministern är mycket nöjda med vad som genomförts. Detta skall inte glömmas bort när vi "neggar" om att vår sjöoperativa förmåga haltar. Visst. Ubåtsjakten är sedan länge inte så "sexig". Men det är å andra sidan inte heller pansarvärnsstrid med helikopter heller.

Dr Blå

Anonym sa...
18 augusti 2010 18:17  

Beträffande politikernas roll så minns jag en nybakad riksdagsledamot som för några år sedan sa att hon hade valt (?!) att sitta i försvarsutskottet för att hon inte kunde något om ämnet.

Wiseman sa...
18 augusti 2010 18:50  

Thomas L: Vanan att ständigt fasa ut system innan ersättaren är operativ är katastrofal.


Dr Blå: Sannerligen värt en eloge. Det är lätt att glömma att våra internationellt insatta förband ständigt löser skarpa uppgifter på utmärkt sätt.

Tyvärr är vi inte lika duktiga på att lösa det mesta av det andra och det måste det bli ändring på.

"Sexighet" har mycket lite att göra med klok försvarsplanering.

Anonym sa...
18 augusti 2010 22:36  

@Anonym 18:17 sa "sitta i försvarsutskottet för att hon inte kunde något om ämnet ".

Jag minns henne också även om det var så länge sedan som 1994. Att inte bara ha en sådan inställning till kunskap och erfarenhet utan också det otroligt dåliga omdömet att uttrycka den i en intervju är obeskrivligt. Gav ett ansikte åt politikerföraktet.

Anonym sa...
21 augusti 2010 00:03  

Tjena Mittbena!

Dr Blå - JA! Jag instämmer i att det genoförts en godkänd insats med enheter ur Hkpflj i Adenviken. MEN....... Att en nation som beskrivs som en av världens mest välmående klarar av att avdela två (2!) pisskurer m/Ny att i genomföra "dagligflygnignar" kan inte på något sätt beskrivas som stordåd, även om man besegrade " förmåge- och flygsäkerhetsperspektiv". Hade vi INTE klarat detta som nation hade det varit tragiskt.... Att en sådan mikroinsats beskrivs som heroisk berättar lite om hur illa ställt det är med FM förmågor....

Jag förringar absolut inte enskilda besättnignars (m kringpersonals) insatser (tvärtom)men snacket är ju störtlöjligt! Två (2) helikoptrar i en miljö som närmast kan beskrivas som klimatologiskt besvärande....

Avseende huvudfrågan beträffande önskemål om en tydligare och mer konkret marin hotbild får man väl anta ett Darwinistiskt förhållningssätt.... Den dag en tydlig hotbild och därmed ett tydligt behov av denna förmåga uppstår, så får Riket stå sitt kast. Utan att vara allt för cynisk så skulle man väl ganska enkelt kunna säga att det finns viktigare saker att prioritera inom Helikoptervapnet.

/Ratatosk

Anonym sa...
27 augusti 2010 21:37  

Hur vet vi att inga ubåtskränkningar sker när det saknas resurser för att upptäcka dem? Bläddrade igenom en gammal Bra Böckers uppslagsbok och fick se vad Sverige förfogat över tidigare, en imponerande styrka jämfört med ynkedomen vi viftar omkring med nu. Läget har faktiskt förändrats drastiskt Jeltsin är borta den ryska krigsmakten är mindre men förfogar över betydligt bättre jaktflyg nu med stor aktionsradie (Su27). De upprustar logiken säger att vi borde följa efter. Vi slösar nu resurser med rena PR insatser utanför Somalia som inte gynnar oss utan EU kostnaden att operera 2 fartyg så långt borta kunde resultera i fler fartyg patrullerande/övande i våra vatten.

Räknare



Creeper
Vilka myndigheter besöker Wiseman's Wisdoms?


MediaCreeper
Vilka media besöker Wiseman's Wisdoms?

Top Politik bloggar Politik Blogglista.se Politik Twingly BlogRank BloggRegistret.se

Twitter


Senaste kommentarerna

Bloggar jag följer

Knuff

Politometern

Bloggintresserade