Gästinlägg: En ekvation som inte går ihop

Jag ser mig som en av bloggens mer frekventa läsare och kan ibland förvånas över hur bittra andra är. Nu är det min tur. Under förra veckan kom informationen om inriktningen av förbandet och den nya organisationen till oss på trupp.

Vem som ska jobba var kommer att delges runt sommaren då organisationen ska huggas i sten, d v s då den s k ”hälla i övningen” (som den kallas på HKV) genomförts. Dvs att fack och arbetsgivare hällt i alla officerare i mallen som utgörs av Insatsorganisation 2014. Därefter får man se vilka som tvingas konvertera till lägre grader och vilka som inte är önskvärda. Därefter börjar det med utbildning och sedan mission.

Därefter kom gubben i lådan. Bataljonen ska från 2011 bemanna en OMLT mission med mycket hög frekvens.

Nu kommer ekvationen som inte går ihop: Hur kan Försvarsmakten ta för givet att de officerare som är kvar i IO14 vill åka utomlands med en så hög frekvens att ingen av dem kommer att kunna få ett stabilt socialt liv? Man skär ner samtidigt som man tredubblar insatsfrekvensen. Hur ska bataljonen kunna bli ett sammansatt förband om den hela tiden roterar och om officerarna hela tiden genomför OMLT-missioner? Inte ens i teorin kan jag få ihop det.

Har försvarsmaktsledningen glömt bort att officerare får barn, blir sjuka, skadar sig och faktiskt slutar? Det naturliga frånfallet är ganska stort. Då har hänsyn inte ens tagits till hur många officerare som redan idag gjort en eller fler missioner.

Jag ringde till en kamrat på HR-Centrum och frågade: Vad är planen? Visst måste det väl finnas en stridsplan?

Svaret blev: Det finns ingen som helst plan för detta. Sanningen är att försvarsmaktsledningen kallt verkar räkna med att de som inte är intresserade av att åka med mycket hög frekvens slutar, och att de utan civilt liv åker konstant. Besluten är redan fattade av människor som inte själva varit utomlands eller som inte påverkas av sina egna beslut.

Frågorna är många.

Kommer några specialistofficerare eller taktiska officerare ställa upp på det här längre än en eller två missioner? Kommer vi få några erfarna gruppchefer att stanna om plutonchefen ständigt byts ut? Kommer soldaterna stanna när de hela tiden får nya chefer? Får vi verkligen mer effekt för våra pengar på det här sättet?

Bedömt finns det bara ett svar på alla frågorna. Svaret är i värsta fall: Nej. Min dröm om persQ 5-förband verkar grusas ju mer jag får reda på framtiden, sanningen kanske är att förbanden kommer kämpa för att komma upp över PersQ3. Det som ett tag såg så lovande ut och gjorde mig taggad på framtiden verkar mer och mer vara en dålig idé.

Jag hoppas verkligen att man ser över det här och börjar lösa problemen. Jag tycker att IO14 är framtiden, jag ser ingen tillbakagång till värnplikt. Jag tror också på konceptet yrkesförsvar och jag vill vara en del av det. Jag undrar däremot hur länge jag kan vara en del av det.


Trupparen

29 kommentarer:

Kn Stofil sa...
12 januari 2010 21:58  

Jag tror att vi kommer att ha liknande problem som Britterna flaggar för i denna artikel: http://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/8453369.stm
Framtiden ter sig ganska dyster...

Anonym sa...
12 januari 2010 21:59  

Jag har sagt det förut men säger det igen. Den stora kompetensflykten som skedde i samband med nedläggningarna år 2000 har skapat allt för stora följder för att FM "inom överskådlig tid" skall fungera som det är tänkt. Att våra politiker blundar för allt som händer i omvärlden gör inte saken bättre.


/M

Mackan sa...
12 januari 2010 22:09  

Det finns egentligen bara en lösning på detta och det är en minskad ambition utomlands. Det är dags att rätta mun efter matsäck.

Anonym sa...
12 januari 2010 22:13  

I omställningen är det väldigt viktigt att snegla på andra länders erfarenheter. Särskilt relevanta är de lite mindre länderna som saknar den amerikanska militärens enorma resurser.

Kn Stofil och upp det kanske mest tänkvärda exemplet, Storbritannien. De har en av de mest professionella och användbara arméerna i världen. Ändå går de på knäna rejält efter drygt åtta års internationella insatser.

Idag är en femtedel av soldaterna obrukbara i fält på grund av fysiska eller psykiska skador eller andra liknande skäl.

http://www.telegraph.co.uk/news/newstopics/politics/defence/6971667/5000-soldiers-and-officers-unfit-to-fight-on-the-front-line.html

Det är tråkigt att man nu pratar om nationellt försvar men fortfarande planerar mest för utlandsinsater.

Per A. sa...
12 januari 2010 22:26  

Är hela övergången till ett yrkesförsvar baserad på någon slags önskemodell om hur det borde ha varit i USA's försvarsmakt, ca. 1990?

Eller har man bara förläst sig på militaristisk science-fiction, med högutbildade förband som alltid är redo till allt, inte gör några märkbara fel, inte behöver någon återhämtning att tala om, och dessutom bara sysslar med korta, skarpa, väldefinerade krig?


Vafan?

Anonym sa...
12 januari 2010 22:36  

Försvarsministern hallå!?
Hoppas innerligen du och dina rådgivare läser "Wiseman's Wisdoms" och gärna "Chefsingenjörens" blogg.

Vad vill du bli ihågkommen för?
Säg inte att du inte hade något val och påstå inte att det är förra regeringens fel.
Frågan torde vara; vad gör du idag?
Vilken agenda har dina rådgivare?

Band sa...
12 januari 2010 22:40  

Kan tyvärr bara hålla med i att det ser väldigt svårt ut att få denna ekvation att gå ihop.

Jag har haft lite kontakt med våra brittiska vänner och man bör beakta att de,(som har något lite mer stridserfarenhet än vi)under början av seklet gjorde beräkningen att det krävs 7 officerare för att upprätthålla en kontinuerlig befattning i utlandet.

Efter att skilsmässostatistiken i den brittiska armén utvecklats exponentiellt har man reviderat denna siffra till 9:1 och trots det är armén nu MYCKET ansträngd av de sedan 2001 kontinuerliga rotationerna till Irak och Afghanistan mfl platser. Den "vanlige" officeren är nu inne på sin fjärde utlandskommendering eller förbereder sig för sin femte.

Band

Anonym sa...
12 januari 2010 23:09  

Välkommen till verkligheten!!!

Bifogar en länk så att ni får en bild av hur FML möten kanske ter sig... bara för förståelsen och insiktens skull!

http://flimmr.passagen.se/movie/trogfattarforeningen_galenskaparna.action

CS sa...
12 januari 2010 23:35  

Det är några månader sedan detta ämnet var uppe senast. Då var debatten livlig och säkerligen blir den detsamma denna gången.

Jag tillhör de som definitivt tycker att vi skall fortsätta med att prioritera utlandstjänst. Det finns flera anledningar. Eftersom vi ändå är fullständigt feldimensionerade för ett nationellt försvar är det lika bra att i alla fall göra något som har säkerhetspolitisk betydelse.

Den erfarenhet och träning vi får i utlandsstyrkan överstiger mångdubbelt den man kan få i Sverige under motstsvarande tidsperiod.

Att minska våra internationella åtagande skulle i alla fall jag skämmas över. Vi borde snarare öka dem. Med den ram vi har idag så skall i alla fall inte bebehållen ambitionsnivå vara något problem.
Men för att det ska gå krävs att alla som inte kan tänka sig att ställa upp på denna omställningen, tar sitt förnuft tillfånga och lämnar FM till förmån för nån som kan. Så länge vi har ett stort antal som inte alls kan tänka sig att åka så drabbas övriga av ännu högre rotationsfrekvenser.

Jag menar inte att personal med fel kompetens skall ställa in sig i ledet, det har vi sett för många dåliga exempel på. Men ni som är efterfrågade i US - dags att ta ansvar om ni inte redan har gjort det.

Anonym sa...
13 januari 2010 06:07  

När "hälla i övningen", med efterföljande turordningsarbete, är klart under hösten så ger det ett bra underlag för vilka förband som skall föreslås för avveckling i BU 2011. För avveckling av förband & personal blir det om ekvationen i FM:s "30/1-underlag" & inriktningspropositionen skall gå ihop....

Anonym sa...
13 januari 2010 06:33  

Jag har tidigare vid gästinlägg tagit upp konsekvenserna av svag ledning. Vanan att reflexmässigt skjuta ansvar nedåt när det går dåligt och ta åt sig äran när det går bra är är utbredd i ledningsskiktet. MTO utredningen efter RYD-haverierna smällde på ÖB´s fingrar rejält med några försök till handlingskraftiga åtgärder som följd så länge fingrarna värkte. Det gjorde de inte så länge så nu har alla ansatser stallat rejält vad avser flygsäkerhetshöjande åtgärder.
Betäffar trupparn´s inlägg så speglar det problemet med att det är för mycket dimma från de högre nivåerna ned till fotfolket vilket gör att man inte vet vad som händer, till följd att man tar beslut, ger förslag och inriktningar, på felaktiga grunddata.

Man förutsätter att folk ska ställa upp, samtidigt som åtgärder skapas för att tvinga bort folk. En personalpolitik i tiden.
Har man kanske gått i skola hos GM?
Borneo

JM sa...
13 januari 2010 07:21  

Varför gör de på detta viset?

Kanske pga dessa ständiga neddragningar, besparingsbeting, omorganisationer...
Det blir aldrig kontinuitet med långsiktighet i någon fråga.
All verksamhet blir händelsestyrd och den goda ledningskompetens som säkert (hoppas jag) finns kvar i vissa håll saknar förutsättningar att jobba med långsiktighet. Fokus blir på adm frågor och därmed också illa valda beslut som Försvaret får dras med. Denna onda spiralutveckling bara accelerar utan återvändo..

Beror ytterst på våra goda politiker och att Försvaret alltid fått agera budgetregulator utan att någon insett konsekvenserna av sitt agerande. Till detta hör vår mentalitet att vara okritiska ja-sägare, med någon få undantag. Karriär till varje pris. Skamligt!

Peter Hammarberg sa...
13 januari 2010 07:58  

Med koppling till bl a de brittiska siffrorna ovan kan vi konstatera att med "civila" arbetstidslagar går det 5+ heltidsanställda för att hålla en 24/7/365-tjänst rullande; och det i djupaste fred under ordnade förhållanden och utan att höjd tagits för barnledighet, långtidssjukskrivningar eller motsv.
En missionsbefattning torde definintivt kunna klassas som 24/7/365 och med de speciella förhållanden som oftast råder verkar t.o.m. de brittiska siffrorna på 9:1 lågt räknade.
Det är bara att konstatera att det kostar att vara med, inte bara pengar.

The Mighty sa...
13 januari 2010 09:00  

Det verkar som om de flesta är överense om att detta inte ser bra ut. Jag tycker heller inte att vi ska minska vår ambition med avseende på att vara ett säkerhetspolitiskt instrument men jag tycker vi ska vara smarta och använda de resurser vi faktiskt har. En general i huset pratade om LDHD (Low density - High demand) förband t.ex EOD, Tp84 etc. som måste acceptera en högre insatsfrekvens. Vad mantycks mena är att "ni är så duktiga och efterfrågade att ni borde förstå att ni ska jobba ihjäl er och ta ut skilsmässa..." Men varför ska vi fortsätta att använda de förband som inte har personal. Vi har ju fullt med kompetenta officerare och specialister i landet, det är dessa vi bör använda på bredden för att bidra till fred och frihet (eller stabspoäng i Bryssel eller i ISAF).

14-års tjänst sa...
13 januari 2010 09:34  

Jag måste, som tillhörande ett funktionsförband i armén, skriva lite om hur situation uppleves här. Hos oss är det fortfarande betygligt fler som vill åka ut än som får det. Om man dessutom tittar på de renodlade markstridsförbanden, tenderar det att även där finnas fler som vill åka än stanna hemma.

En minskning av US skulle var djupt olycklig. Den erfarenhet av att leda förband, i samarbete med andra nationer är ovärdelig. Att svenska förband är i strid, är ovärdeligt. Den erfarenhet vi får av detta kan vi inte öva oss till. Har man även fått förmånen att operara med andra nationerm, märker man även att vi inte är så dåliga. Tvärtom. Gräset är inte så värst mycket grönare i andra länder.

De erfarenheter jag har från NBG och US är bland de mest värdefulla jag har som yrkesman. Jag hoppas att ekonomin inom FM tillåter alla vilda planer.

Lojalitet sa...
13 januari 2010 09:35  

Tidsenligt inlägg Trupparen, tack!

Du skriver "Nu kommer ekvationen som inte går ihop: Hur kan Försvarsmakten ta för givet att de officerare som är kvar i IO14 vill åka utomlands med en så hög frekvens att ingen av dem kommer att kunna få ett stabilt socialt liv?"/.../"Då har hänsyn inte ens tagits till hur många officerare som redan idag gjort en eller fler missioner."
Svaret på ekvationen är att officerare som inte vill åka utomlands har inte i IO14 har göra! Man får räkna med ett 1/4-5 förhållande(En period utomland/4-5perioder hemma, och sen iväg igen).

The Mighty sa...
13 januari 2010 12:00  

1:5 är ok men 1:1 eller 1:2? Handlar det fortfarande om att lojalt "ställa upp"? eller om man inte vill åka 4 månader varje år ska man sluta då?

Lojalitet sa...
13 januari 2010 15:04  

The Mighty sa...
"1:5 är ok men 1:1 eller 1:2? Handlar det fortfarande om att lojalt "ställa upp"? eller om man inte vill åka 4 månader varje år ska man sluta då?"

Är det tal om 1:1? Eller ens 1:2? Det är inget jag hört på min flank, men upplys mig gärna.

Hökarna sägs titta på just ett 1:4-5 förhållande. Givetvis är det inte hållbart att karriären fortskrider på det viset hela vägen till pension. Vid fyrtiofyra, fyra barn, fru och Ford är det inte aktuellt för särskilt många. Med flertalet missioner i början av karriären, för att sedan trappas av, borde det krävas en ökad genomströming av personal i FM...precis vad som har efterfrågats från FM sida - eftersträvansvärd effekt av det nya personalsystemet. Iallafall i teorin...

Upandaway sa...
13 januari 2010 15:10  

Inte ens jänkarna får ihop det, trots sin megabudget: Över hälften av personalen i Irak och Afghanistan är civil ("contractors"), och kostar multum att ha där. Men politiskt blev det billigare eftersom man inte behövde höja löner eller återinföra värnplikten.

http://economistsview.typepad.com/economistsview/2010/01/the-cost-of-military-outsourcing.html

Ytterligare en lite historia om de ekonomiska incitamenten bakom USAs frivilligarmé:

"The big draw for many middle and upper class kids is the combination of adventure, public service and generous pay and benefits. The educational benefits mean you can save up $100,000 or more if you go to college. Unless your parents are very rich, this kind of benefit is a big deal. Plus, the military pay is good enough, especially if you live and eat on base, that you can get out after four years of active service with at least $20,000 in the bank (especially if you spent some time in a combat zone.)"

http://www.strategypage.com/htmw/htatrit/articles/20091030.aspx (siffror i slutet)

Fredrik sa...
13 januari 2010 16:40  

@14-års tjänst

Det är säkert bra för individens yrkesskicklighet att leda förband/vara i strid i Afghanistan men för Sveriges väpnade förmåga betyder det nästan noll och intet. Det är våra reguljära förband som ska övas inte små tillfälliga ad hoc-enheter på plutonsnivå i Afghanistan.

Satsa mer pengar på att samträna våra bataljoner i brigadsram och jag kan lova att vi får mer uteffekt för att bygga upp försvarsförmågan om det nu var det du syftade på i ditt inlägg.

CS sa...
13 januari 2010 17:57  

Vad som är rimliga rotationsfrekvenser kan man fundera över. De som roterar som mest för tillfället ligger ner mot 1:4 (innebär enligt FM prop: 1 av 4delar i insats) och är redan uppe i ett halvt tiotal vändor med samma intensitet. Men ännu så länge är det få personer det handlar om. Att någon skulle vara nere i 1:1 (ständig insats), 1:2 eller ens i närheten därav, enligt tidigare inlägg, tvivlar jag starkt på.

Personligen tycker jag att det är för hög rotationsfrekvens med 1:4om det skall gälla för resten av mitt liv men fullt acceptabelt i delar av karriären. Däremot rycker jag att den planerade frekvensen på 1:5 för de soldater som skall anställas under bara några år är på tok för låg.

Det som däremot är ett större problem är alla dessa skolor och utbildningar som förläggs på olika orter i Sverige och inte är anpassade för officerare med dessa rotationsfrekvenser. Den tiden man är hemma måste i avsevärt större utsträckning innebära ledighet eller tjänst vid hemförbandet. I många fall har de som tjänstgjort i US redan passerat skolsystemens utbildningsmål. Skolsystemen har inte hunnit med i utvecklingen och en trolig anledning är att de som styr den själva inte har varit utsatta för höga rotationsfrekvenser.

Timur Lenk sa...
13 januari 2010 19:36  

Återigen ett gråtmilt inlägg angående obligatoriet.
Har ni helt missat Bernt Grundeviks artikel i Officerstidningen 9/09:
"De officerare som är tveksamma eller avvisande måste dra relevanta slutsater"
Vad han menar med sitt slutord i artikeln borde vara uppenbart. Antingen inser man själv att man bör sluta eller så hjälper arbetsgivaren en på traven med att säga upp den som inte skriver på.

Anonym sa...
13 januari 2010 19:51  

Några förtydliganden

Lojalitet:
Betänk följande: Att jag blir skadad under min utlandstjänst och inte kan åka ut på ca 2 år eftersom skadan ska rehabiliteras. Eller att om jag får 2 barn med ett års mellanrum ska jag sparkas då också? Är jag inte önskad i FM eftersom jag vill ha familj?

Jag tror inte du förstod vad jag menade.

Det jag bla. vill få fram med inlägget är att: Försvarsledningen tar för givet att IO:s officere ska åka med mycket hög frekvens. Och att om det blir så, kommer vi inte få de fantastiska persQ 5 bataljoner som många ser framförsig. Det kommer kanske att leda till att erfarenheten försvinner. Ingen vill stanna om man inte kan ha ett liv vid sidan om. Det är intressant för ett tag, när det är äventyr, men sen stannar ingen.

Tiden för social återhämtning är mycket, mycket kort. Båda de gånger jag varit ute har det tagit minst ett halvår att hitta tillbaka till min sambo. Den ena gången gick det inte alls. Sista gången gick det bättre.

Givetvis ska merparten av officerarna åka. Helt rätt. Men de som inte KAN åka ska inte behöva lämna.

14:års tjänst:
Så ser det ut idag, att många vill åka. Och det är mycket bra. Jag ser själv fram emot att åka på min tredje vända.

Men hur ser det ut när vi genomför fyra misioner per officer innom loppet av några år. Hur många står på kö då? Vi kan ju dessutom inte bara skicka ut fänrikar. Betänk också att vi inte vet hur många vi har kvar efter hälla i övningen.

Givetvis ska vi skicka våra förband utomblands. Men man kanske bör tänka på vilka misioner vi skickar folk på, och vad vi gör där.

Genomför en sak ordentligt i stället för att göra allt halv bra. Utöka till bataljon i Prt N och använd förbanden på ett nyttigt sätt.

Och jag vill bara påpeka vad som är det värsta av allt. Det finns ingen som tänkt på vad som händer när vi börjar med det nya systemet. Det finns ingen plan för omsättning av mtrl eller personal. Det finns ju inte ens en veteranpolitik.

//trupparen

Anonym sa...
13 januari 2010 19:58  

Vi har ju varit med om att förband varit insatta under lång tid och ofta, nämligen marinens förband under ubåtsjakttiden. Man fick skapa särskilda avtal för att över huvud taget kunna verka. Hur många officerare hade "orginalfamiljen" kvar efter att ubjakt-intensiteten klingade av? Finns det några erfarenheter?

Lojalitet sa...
13 januari 2010 20:37  

@Trupparen
Du skrev:
"Betänk följande: Att jag blir skadad under min utlandstjänst och inte kan åka ut på ca 2 år eftersom skadan ska rehabiliteras. Eller att om jag får 2 barn med ett års mellanrum ska jag sparkas då också? Är jag inte önskad i FM eftersom jag vill ha familj?"

Då skulle jag placera dig på förbandets Training Wing, där du med din erfarenhet och din nyfunna energi, då du får spendera mer tid med familjen, kan delta i utbildningen av förbandet.


"Jag tror inte du förstod vad jag menade.

Det jag bla. vill få fram med inlägget är att: Försvarsledningen tar för givet att IO:s officere ska åka med mycket hög frekvens. Och att om det blir så, kommer vi inte få de fantastiska persQ 5 bataljoner som många ser framförsig. Det kommer kanske att leda till att erfarenheten försvinner. Ingen vill stanna om man inte kan ha ett liv vid sidan om. Det är intressant för ett tag, när det är äventyr, men sen stannar ingen."

Givetvis skall man alltid sträva efter att bli bättre, men att samtliga förband ska upp till persQ 5 är inte aktuellt, enligt mig. Folk som lever i den tron kan tänkas bli djupt besvikna..bra då att du med ditt initiala inlägg börjar påvisa verkligheten. Tack!

Plutch sa...
13 januari 2010 21:18  

Jag måste hålla med CS och "14 års tjänst", jag upplever er inställning som mycket vanlig bland officerare med hjärtat på rätta stället.

Fredrik: Du har helt fel. Det enda som kan rädda FM ur avgrunden är riktiga stridserfarenheter och en distansering till 1900-talets isolationism och neutralitet där invasionsförsvaret var i fokus. Det gör inget att det är en plutonsenhet som strider med Talibaner i Afghanistan eller en båt i Adenviken som öppnar eld mot pirater. Det är kontakten med verkligheten som är det centrala. Vi räddar liv och vi släcker liv.

Jag har upplevt att FM som helhet och ända ner till plutonerna som övas på regementet så har under det senaste året inställningen snäppts upp avsevärt. Detta är på grund av den ökade andelen anställda soldater och att rapporterna om strider med dödandet av fiender blivit så frekventa att även de mest svårväckta har vaknat.

Det är underbart när konfliktlogiken får ta befälet! Det är få gånger det händer bland överstar och generalspersoner men jag myser varje gång.

Det som skulle kunna få mig och mina kollegor att sluta är inte en insatsfrekvens på 1:5 utan en återgång till den tröstlösa utbilningskarusellen från förr.

Att gå från yrkesmän med 3-5 års erfarenhet till 19-åriga trattbassar som inte är soldater av fri vilja. Jag tror inte det du! Då kommer ni se hur de skickliga ledarna och kunniga yrkesmännen lämnar firman hals över huvud. Kvar kommer de finnas som ser tjänsten som bara ett jobb som vilket som helst och de som givit upp.

Sen är argumentet att vi skall bidraga till internationella samfundet och inte låta andra dö för freden i vårt ställe. Jag anser att det argumentet är väldigt tungt vägande.

Anonym sa...
14 januari 2010 00:57  

Först måste jag berätta för att det är bara vi här hemma som pratar om svenska "förband" i Afghanistan.
Uppfattningen utomlands är att svenska armen anställer soldater "for UN service on short time contract". Några uppfattar det som en inhyrd säkerhetsstyrka liknande dem man hyr in vid underhållstransporter,eskort och vakttjänst från civila företag.
Styrkan anses inte ha några offensiva stridsuppgifter.
Att några erfarenheter, utöver på det personliga planet, skulle tillföras FM är väl att ha "tulpanen" påskruvad rejält.
Var är då i så fall alla erfarenheter från alla de uppdrag vi utfört de senaste femtio åren.
De lyste iallafall tydligt med sin frånvaro under Dagny 2.
Om det är antalet påskjutningar som räknas som erfarenheter så finns det uppdrag där vi haft 100 gånger fler sådana per dygn än under alla år i Afghanistan.
Till inlägget:
Jag tror inte ens att det rör sig om en ekvation. Planen, som man arbetat "hårt" med under många år, liknar mest en löpande addition. Viss subtraktion kommer att förekomma under resans gång. Val,pengar,försvarsbeslut,
verklighet och liknande föränderliga förutsättningar kommer att tillföra nya positva och negativa termer. Vissa bråktal kan inte uteslutas.

Till er som är oroliga om de många insatserna, vill jag bara säga att det är inte meningen att ni skall vara kvar i företaget så länge att antalet blir så många. Det är tänkt att ni skall karriärväxla långt innan dess.
Vill/kan ni inte rotera så är budskapet att ta konsekvenserna och avsluta er tjänst.

Förutsättningarna just nu för att vi kommer att ha någon form av samövade förband i någon storlek 2014 är inte stora.
Eftersom soldaterna just nu inte kan vara anställda mer än två år kommer de att hinna med grundutbildning,anställningsutb och en mission sedan är tiden slut.

Till er som vill slippa "utbildningstristessen" undrar jag bara vem ni tror ska stå för den. Gillar ni inte detta så kan ni fråga herr Grundevik vad ni skall göra istället.
Anställningen och därmed utbildningen kommer att fortgå hela tiden och med ibland väldigt små utbildningsinriktningar.

Om omsättningstakten blir som det är nu d.v.s. två år kan ni själva räkna ut hur många och mycket det blir.
Slutligen vill jag att ni inte glömmer inlägget som fanns här hos Wiseman i april 2008 och hette
"En kraftfull brandfackla". Jag lovar er att den facklan brinner än.
Det gäller ibland att lyssna på det som inte sägs och läsa det som inte står på pappret.
Teaterdirektören.

Anonym sa...
14 januari 2010 09:37  

Teaterdirektören
Helt rätt, En bra sammanfattning på mitt inlägg. Din kommentar skulle lika gärna kunna vara en del i inlägget.

Anonym sa...
14 januari 2010 17:53  

Skriver under på Teaterdirektörens kommentar 00.57. Sällsynt klarsynt.

/Kompis

Räknare



Creeper
Vilka myndigheter besöker Wiseman's Wisdoms?


MediaCreeper
Vilka media besöker Wiseman's Wisdoms?

Top Politik bloggar Politik Blogglista.se Politik Twingly BlogRank BloggRegistret.se

Twitter


Senaste kommentarerna

Bloggar jag följer

Knuff

Politometern

Bloggintresserade