Värdet ligger i betraktarens ögon

Expressen riskerar nu åtal sedan man fotograferat in mot Luftstridsskolan trots tydliga fotoförbudsskyltar på staketen, i samband med att ambulansflyg skulle hämta sårade svenskar från Afghanistan.

Från Expressens sida har man svårt att förstå felet i det hela och chefredaktören Thomas Mattson uttalar sig så här om händelsen: "Expressen saknar naturligtvis uppsåt för det påstådda brottet, men oavsett vilka skyltar försvaret monterat på staket på Upplandsslätten så är vårt uppdrag att berätta om de svenska män och kvinnor som kämpar för freden i Afghanistan. Om de skadas, då kommer Expressen att skildra det."

Expressen har tydligen bemyndigande att avgöra vad som är hemligt och vad som inte är det. Man kan ju tycka att den bilden som publiceras på Expressen i samband med denna artikel är harmlös eftersom den visar ett flygplan i luften, men man kan gott och väl utgå ifrån att det inte var den enda bilden som togs vid tillfället.

Visst är det nödvändigt att Expressen "berättar om de svenska män och kvinnor som kämpar för freden i Afghanistan", men hur vore det att istället försöka göra det från plats någon gång då och då istället för att endast förlita sig på Försvarsmaktens bulletiner och information köpt från nyhetsbyråer som har journalister på plats?

Om det nu är så pass viktigt att skildra händelser som denna, borde det då inte ligga ett minst lika stort intresse i att för allmänheten korrekt skildra brott där polisen vill ta hjälp av allmänheten för att identifiera misstänkta? Jag tänker närmast på incidenten där en kvinna utsattes för ett våldtäktsförsök i en gångtunnel i Örebro, vilket filmades av en kamera. Från Expressens artikel om händelsen: "Nu hoppas vi att någon känner igen mannen och kontaktar oss, säger Torbjörn Carlson, vid Örebropolisen."
Vad gjorde då Expressen? Man retuscherade bilden så att läsarna inte kunde se ansiktet.... Vilken stor hjälp det måste ha varit för polisen. Titta själva.


Även inom Försvarsmakten existerar problemet med journalistisk personal som anser sig "stå över lagen". Det finns några personalkategorier som varken vill, bör eller ska vara med på bild. Det brukar dock inte hindra Försvarsmaktens informationsavdelningar att ta bilder av dessa personer och publicera på internet. Att mötas av repliker som "jag får avhemliga", "de/han/hon är inte hemlig/hemliga nu" och "det spelar väl ingen roll" imponerar inte det minsta på mig. Inte heller när man skrivit under ett papper där man tillfrågas om det är ok att fotograferas, svarat nej, för att i nästa stund bli fotograferad. Där har herr Informationsdirektören ett digert arbete att ta tag i. Om svenska polisen kan matcha signalement med bilder utlagda på mil.se för flera år sedan, lovar jag att det finns en hel del andra organisationer som också kan det. Argumentet att någon inte är hemlig för stunden fungerar inte så bra med internet. En gång på internet - alltid på internet. I senaste Officerstidningen (9/09) kan man bl a läsa om att MUST anser att det inte finns några hot mot i Afghanistan tjänstgörande soldaters anhöriga. Må så vara, men man ska återigen betänka att en gång på internet - alltid på internet. Samma soldat må dyka upp om något år igen i en annan insats där hotet är reellt. Hot har förekommit mot danska och brittiska soldater i närtid. I Norge har daghem bombhotats där soldater och officerare haft sina barn, även om det nu är snart tio år sedan.


Åter till Expressen. Det sorgliga är att jag är fullständigt säker på att Expressen hade beviljats ett eskorterat, men ändå ganska oinskränkt fototillstånd om man hade bemödat sig att fråga Luftstridsskolan om lov. Att t ex intervjuas i tv framför en snurrande radarantenn låter kanske inte så farligt. Ändå ger det bildunderlaget som sedan sänds i tv en analytiker en av ett fåtal kritiska pusselbitar om hur just den radarn bäst ska störas ut. En bild skildrar inte bara det fotografen tror att den skildrar utan den skildrar så mycket mer. Värdet ligger i betraktarens ögon.

22 kommentarer:

Anonym sa...
29 december 2009 kl. 20:39  

Det är inte särskilt förvånande att en oseriös lösnummertidning som Expressen beter sig på det här viset, man bekräftar bara den skoningslösa jakten på säljande scoop oaktat det reella nyjetsvärdet.
Det är däremot mycket tänkvärt att det som idag kan verka harmlöst blir morgondagens pusselbit till något hotfullt eller skadligt. Det är det ansvar vi har i vår demokrati med tryckfrihet och källskydd.
Jag vill själv varna för nätverk som Facebook där det är mycket lätt att lägga pussel och sammanställa oskyldig information till för försvarsmakten icke fördelaktigt material.

/C Allt

Anonym sa...
29 december 2009 kl. 21:35  

Tittade lite på Eniro/flygfoto över några "skyddsobjekt" och hittade min bil på ett av dem.

Snygga bilder med bra kvalitet.
Must hmm....
Teaterdirektören.

En Löjtnant i misären sa...
29 december 2009 kl. 23:56  

Denna syn på säkerhet är enligt mig en produkt som vi själva skapat. Jag är en anhängare av teorin att Försvarmakten till stor del är en produkt av sina anställda.

Säkerhetstjänst inom Försvaret är av många ansedda som någonting kufiskt och larvigt. Varför ska vi ha fotoförbud när vem som helst kan knalla in på regementets dag och fota upp 50 minneskort över en hel anläggning. Eller för att inte tala om Revinge där vem som helst kan gå runt bland kasernerna när som helst. I Kvarn kan man köra runt inne på garageområdet utan att väcka nån större uppmärksamhet. Det gäller bara att ha en skåpbil och fristadjacka för att smälta in bland alla civila entreprenörer.

Detta är åsikter jag möter varje dag. Säkerhetstjänst är jobbigt och jag hittar H mtrl på folks skrivbord när de inte är där med motiveringen att de vet vilka som jobbar här iaf.

Folk som arbetar som säkerhethefer och vaktchefer som tar sitt jobb på allvar uppfattas ofta som kufiska och udda. ett ständigt återkommande gnäll är när det kommit en ny kull vpl till vakten och de gör sitt jobb och är jobbiga. Detta brukar dock gå över efter ett tag och alla är nöjda.

Jag är inte själv varken vakt eller säkerhetschef men fick upp ögonen efter en sväng i US på en undbefattning som innebar visst hemlighetsmakeri.

FM har under 20 års tid kämpat med att ta bort alla typer kavlificerade operativa hot ur allmänhetens och officerarnas huvuden. Motståndaren består av okända afghanistanliknande kasurier eller särkländare. Det enda reella hot som upprepats som ett mantra har varit MC gängen som mig veterligen inte stulit nåt av FM sen tidigt 90 tal. Skyddet mot detta har varit vaksamhet under övningar. Tanken om att kvalificerad inhämtning genom t.ex. HUMINT skulle pågå direkt mot FMs anläggningar verkar vara otänkbart för den gemene officeren. Påpekas detta är du paraniod och "kalla krigisk"

Jag vet hur snacket kommer att gå om detta kommer upp på en fikarast. " Va fan skulle det spela för roll om dom tar lite bilder, fotoförbudet är det ju ingen som bryr sig om iaf" Jag kanske jobbar på en plats inom FM som är extra bitter och cynisk men jag har hört detta många gånger förut.

Avsaknaden av en reell fiende har fått sina konsekvenser. Om det inte finns någon fiende kan det ju heller inte finnas någon fientlig underrättelsetjänst som arbetar mot oss.

Alltså ingen faktisk fiende => inget hot => ingen fientlig undtjänst => ingen inhämtning => ingen orsak att lägga krut på tråkig och jobbig säktjänst som tar tid från den berömda kärnverksamheten.

Om vi ska komma till botten med problemet måste vi på insidan börja hos oss själva med att ta de hotbilder som finns på Allvar. Wisemen gör som vanligt ett utmärkt jobb i denna fråga genom att ta upp ämnet.

Anonym sa...
30 december 2009 kl. 10:57  

En kanske inte helt ren analogi:
"Jag saknar naturligtvis uppsåt för det påstådda brottet, men oavsett vilka skyltar eller lampor vägverket monterat vid korsningen så är det mitt ansvar att framföra fordonet på ett trafiksäkert sätt. Kommer det en bil på korsande väg så stannar jag, annars inte." Skulle kunna sägas av någon som inte stannat för stoppskylt eller rött ljus i korsning.

Tillbaka till FM:
Det finns väl en orsak att Ekeby 2.0 drogs igång... Och att man hade signalkontroll av HKV under Dagny...

Det saknas idag en enhetlig rekommendation av vad som är skyddsvärt eller inte. Om man ber olika enheter att klassa samma information kanske man inte får alla infosäkklasser (inkl. "öppen"), men det finns en stor risk att det blir fler än två olika svar.

[ironi]Fast med projekt PRIO har vi ju löst problemet, ingen information rör rikets säkerhet i sådan omfattning att det blir mer än Restricted (om ens det). Vilka som ingår i US och vad de har för prylar med sig är ju inte heller så viktigt att skydda. Särskilt inte från 2014, när man skickar stående eller kontrakterade förband "direkt" från regementet. [/ironi]

/S

Anonym sa...
30 december 2009 kl. 11:38  

"Allt är inte sanning som är sannning likt" står det i domarboken. Annorlunda uttryckt kan man ochså säga att riktiga fakta som underlag till slutsatser är oerhört viktiga för att få fram en sann bild. Det vet varje utredare, polis. Åklagare inte minst. En slarvigt genomförd förundersökning kan vara nog så sann men åndå avfärdas av åklagaren om det finns kvalitativa brister.

På samma sätt kan bristfällig säkerhetskontroll av t.ex. bildmaterial före publicering ge den extra informationen en pusselläggare kan behöva, det gäller inte minst material, utrustning. Det som få av våra soldater tänker på är att de privata bilder som tas i samband med övningar, uppdrag med mera och som endast är avsedda för att visa i en privat krets mycket väl kan innehålla vital information. framförallt om man lägger det nätet.

Ett exempel ur verkligheten.
Ett förband skulle genomföra en utlandsövning där delar av övningen var ställd under större sekretess än vanligt. Före avresan pratade soldater och officerae med sina anhöriga, som man naturligtvis normalt gör, men delgav inga direkta hemligheter, trodde man. När sedan de anhöriga av olika skäl träffades privat, på konsum eller någon kaffestund diskuterades naturligtvis vad respektive var ute på för övning, även det naturligt.

Av en tillfällighet kom detfram att det föreföll finnas en ganska klar bild bland anhöriga om vad övningen omfattade, vilka momemt osv. Vid en närmare kontroll visade det sig att de anhöriga, ovetande om det själva, hade en mycket klar bild av vad som övades.

Lärdomen blev då att var för sig relativt oskyldiga delar snabbt kan bli heta när de ställs samman.
Ja jag vet en gammal sanning men den måste läras om, på nytt och på nytt.
"En svensk tiger" myntade man under andra världskriget.

Det får inte bli "En svensk papegoja"

Borneo

José sa...
30 december 2009 kl. 13:08  

Sekretess och säkerhetsskydd är viktigt, därför är det extremt viktigt att begränsa mängden sekretess och säkerhetsskyddsåtgärder, så att de som finns är enkla att följa och uppfattas som relevanta.

Att sekretessskydda sådant som syns på Google Earth är bara fånigt. Eventuella fiender vet mer än vad FM tror.

I stället för att sätta skyltar på staket bör man försöka lära sig leva i ett på många sätt väldigt mycker mer öppet samhälle.

En bra början är att avdramatisera säkerhetsskyddsarbetet och i stället jobba på att få in vettiga attityder i organisationen. I slutändan är man beroende av att alla befattningshavare gör vettiga bedömningar.

Att processa mot en stor tidning är rätt kortkat, även om man har rätt i princip. Tror du att det minskar eller ökar inhämtningen om förhållanden kring det aktuella skyddsobjektet?

Anonym sa...
30 december 2009 kl. 13:38  

Intressant & viktigt ämne som berör.

Nyckelfrågan är dock - vad är hemligt & hur hemligt ? Efter 25 år i FM såväl på lokal, regional & central nivå är min bild att det är väldigt bekvämt att göra saker hemligare än det är. På det sättet blir det man håller på med oxå "viktigt" samtidigt som man inte behöver riskera att vitsordssättande chef har en annan uppfattning...

Min poäng - sekretess kostar & skall få kosta - där det är motiverat.

Kruxet är, enligt min uppfattning, att vi schablonmässigt klassar mer information på en högre sekretssnivå än vad som är nödvändigt, vilket drar onödiga kostnader. En ändring av detta schablomnässiga "överklassande" kräver dock att den som äger informationen törs (läs gärna vill...) göra en mer seriös bedömning & ta ansvar för sin information på en lägre nivå.

För detta krävs, som någon kommenterade, en tydlig vägledning och inte som idag godtyckliga åsikter från olika instanser.

Anonym sa...
30 december 2009 kl. 14:20  

Att fotografera ett plan i luften ,var det sen är, och sedan dela med sig av resultatet till hela världen kallas spotting.
Skall nu försvaret ge sig på denna "sport" som väl närmast kan liknas vid fågelskådning?

Vid varje övning flockas dessa spotters vid våra flygbaser.
De kommer från hela världen och lägger ner otroliga summor på sin hobby.
Skapar man inte nya problem av en gammal företeelse?
Många försök att bötfälla,lagföra och åtala liknande bilder av flygplan har misslyckats tidigare.
Då har det iofs inte handlat om själva planet utan om vapenlast och utrustning.
Dessa spotters är oerhört kunniga och pålästa och ser minsta skillnad och avikelse ända ner till serienummer på delar av planen.
Sedan kan jag väl hålla med om att fotoförbudskyltarna är väl synliga (med rätt program och rätt leverantör, kan man faktiskt läsa dem via datorn) och bör respekteras.
Men jag kan inte se på bilden var det startar, det får jag reda på i texten.
Det kunde rent teoretiskt vara vilken bild som helst på det aktuella planet.
Med dagens teknik och utrustning behöver man heller inte stå så nära att man kan läsa skyltarna på staketet.
Man bör också hålla i minnet att tidningens första och största uppgift är att sälja lösnummer.
Nu ger man den en story att spinna vidare på och kanske oförtjänt uppmärksamhet.
"Sila mygg och svälja kameler"
Det finns betydligt allvarligare problem när det gäller säkerheten än detta att ta tag i.

Teaterdirektören.
PS.Cybersoldaten Marcus har tagit fram en bild som visar bilnummret på sin "satellitdator" så nu är det bekräftat att jag var på platsen aktuell dag. Se tidigare inlägg.DS.

Anonym sa...
31 december 2009 kl. 11:19  

Min uppfattning är att man både klassar för högt och för lågt. Ibland för samma information...

Jag tror att den vanligaste anledningen till att klassa för högt är att man inte vill göra fel, även om det är fel att klassa för högt så leder det inte lika lätt till FPAN. Det är inte heller helt lätt att känna skillnaden mellan R och C resp. C och S alla gånger. (Det finns en del som ökar "potensen" med mängden H också, men jag tror inte det är huvudanledningen för de flesta.)

Den vanligaste anledningen att klassa för lågt är att man vill hantera informationen på ett enkelt sätt och "utan krångel". Det är i dagsläget "för svårt" att hantera hemlig information och dela den med andra. Enligt mig agerar de flesta jag mött i projekt PRIO enligt den här principen.

Än så länge så ser man inte alla detaljer i Google Earth eller på Eniro. Detaljer som mycket väl kan synas i ett foto. Dessutom är det skillnad på statiska satellit-/flygbilder och på att bedriva mer eller mindre kontinuerlig spaning på plats med fotografering eller filmning.

Allt bottnar egentligen i att MUST måste ta fram moderna och relevanta riktlinjer för hur man ska klassa information. Det går inte att ha en 10 år gammal guidebok som egentligen inte ska användas och som bara hanterar två nivåer. Vidare måste det bli enklare att hantera hemlig information och dela den med de som ska ha den.

/S

Anonym sa...
31 december 2009 kl. 11:48  

Expressens försvarstal är skrattretande. Vill man rapportera om våra soldaters verksamhet i Afghanistan så kan man ju skicka en reporter dit istället och följa med ut på patruller.
Med detta sagt vill jag dock instämma i tidigare kommentarer om att det verkar saknas riktlinjer över vad som ska klassas som hemligt, samt att försvarsmakten ibland verkar ha en tendens att hemligstämpla saker en gång för mycket.
Jag kommer att tänka på hur Aftonbladets Johanna Hildebrandt följde med den svenska Tchad-styrkan under 2008. I sin blogg beskrev hon vilka problem hon hade med att få hjälp från högkvarteret med att komma ned och träffa förbandet. Soldaterna och officerarna på plats hjälpte henne med allt hon behövde och hade inga problem med att ha en "imbedded reporter" med sig. Hon skrev det aldirg rent ut men intrycket var att högkvarteret ville inte att hon skulle åka alls, så mycket som möjligt av insatsen skulle hållas hemligt.

Phoenix sa...
31 december 2009 kl. 13:23  

Att MUST skriver att inte hot mot anhöriga har förekommit är inte sant. MEN enligt de kritrier som MUST anger i artikeln så stämmer det så klart. Dock har mitt förbands anhöriga vid minst tre tillfällen närmats av personer som haft åsikter om vad officeren har gjort i utlandstjänst och vid två tillfällen har de anhöriga upplevt situationen som hotande. Sen att MUST, SÄPO och polisen inte kan bevisa detta fråntar inte de anhöriga känslan av otrygghet. Så att huruvida hot mot anhöriga förekommer/förekommit handlar bara om vem man frågar.....

Anonym sa...
31 december 2009 kl. 15:58  

Tack för ett jävligt intressant bloggår! Ses efter helgerna!
/L

J.K Nilsson sa...
31 december 2009 kl. 16:07  

Teaterdirektören, svenska militära flygplan är skyddsobjekt oavsett var dom befinner sig. Så nag kan inte förstå hur man kan fria någon som med avsikt fotograferar.

J.K Nilsson

Anonym sa...
31 december 2009 kl. 17:05  

Problemet är nog att Expressenjournalisterna, liksom befolkningen i stort, inte längre tänker på att det kan finnas ett militärt hot mot Sverige.

Under kalla krigets höjdpunkt var det nog ingen journalist som skulle ha brutit mot fotoförbud etc. eftersom man förstod att det kunde ha konsekvenser.

Som MUST har påpekat så är faktiskt spionaget mot Sverige mer omfattande idag än under kalla kriget.

Putin och Medvedev undviker att ingå nya nedrustningsavtal med Obama med hänvisning till olika svepskäl. Samtidigt utvecklar de nya kärnvapen och rustar de upp sin konventionella angreppsförmåga.

Ryssland agerar alltmer som en militär stormakt som både kan och vill ingripa utanför sina gränser.

Det är dags att vi i Sverige tar dem på orden.

Oberon sa...
31 december 2009 kl. 23:26  

Wiseman,
I ögonen på denne betraktare är värdet av Dina inlägg på denna blogg av obegränsat värde.

Keep up the good work!

Gott Nytt År!

Anonym sa...
1 januari 2010 kl. 05:00  

J.K Nilsson@

Om det är så, är det är aldrig någon som brytt sig om det tidigare. Det finns nog tiotusen bilder bara på J39 på diverse "spottingsites".
Jag har aldrig varit med om att man förbjudit, åtalat eller ens försökt få bort "spotters" vid någon flygmässa eller övning.
Snarare tvärtom.
Vet inte hur det rimmar med din teori, men jag har varit med om att det ordnats speciella fototillfällen just för spotters.
De brukar ofta få speciella platser att stå på vid mässor m.m.
Många av dem campar i flera veckor i samband med övningar och flygdagar/mässor. Det brukar finnas plats ordnad vid dessa tillfällen.
Vid Jas 39 Gripens första besök av Kjula kom det spotters så långt bort ifrån som Japan och Australien.
Frågan man istället skulle ställa sig är. Hur hade de fått reda på detta mer än ett halvår tidigare då de planerade resan?

Tyvärr går det att få fram bilder och annan information på många olika sätt idag.
Med den nya tekniken har det också blivit någon slags omedveten gradskillnad i vad som är tillåtet angående skyddsobjekt.
Titta på eniro/flygfoto t.e.x. över HKV och sedan gå till utsikt eller gatuvy så förstår du vad jag menar. Vid vilken vinkel börjar skyddsobjektet?
Det är mycket som är skyddsobjektsklassat idag som finns i öppna handlingar in i minsta detalj.

Inte ovanligt är att FM hemligstämplar och företaget som utfört arbetet använder materialet som referens eller reklam.
Skyddsklassning och fotoförbudsskyltar tappar sin trovärdighet när ingen tar häsyn till dem.
Att skyddsklassa t.e.x. ett specifikt flygplan/modell gör en bild på dem ännu mer värd i vissa kretsar.
Ska man då försöka åtala alla som med avsikt tagit en bild av ett svenskt flygplan?
Hur många bilder ligger inte ute på nätet redan?
Gäller detta också reklambilder?
Skulle det vara så att det är som du säger är det nog dags att ta sig en funderare på om man inte skulle anpassa sig till verkligheten. Regler och lagar som inte åtlyds eller åtföljs och där uppföljning och lagförning uteblir bör man ta bort eller skriva om.
Dessutom finns det tyvärr en generationsskillnad i vad som är privat och hemligt.
Lägger jag en bild i mobilen(med blåtandsfunktion) så anser min vapendragare Markus att det är en offentlig uppgift som alla kan ta del av på samma sätt som det är naturligt att ladda ner bilder/musik och filmer.
Tyvärr går detta inte att hindra utan man får försöka anpassa förhållningsättet till verkligheten.
Skall man nu försöka "stämma i bäcken" är man väldigt sent ute.
Teaterdirektören.

Anonym sa...
1 januari 2010 kl. 19:51  

Att något är ett skyddsobjekt innebär per automatik inte att det är fotoförbud!
Det är tillåtet att fotografera flygplan 39, motsv, dock inte på ett område där fotoförbud råder.
Förvirrat? ja.
scooter

scooter sa...
1 januari 2010 kl. 19:56  

Att ett objekt är skyddsobjekt innebär inte per automatik att det råder fotoförbud!
Gripen eller andra flygfarkoster som är skyddsobjekt kan alltså fotograferas om de inte står på ett område med fotoförbud, vilket måste inrättas i särskild ordning.
Scooter

Anonym sa...
1 januari 2010 kl. 20:46  

Kan passa på att rekommendera Henning Mankells senaste bok Den orolige mannen apropå detta ämne. Väldigt läsvänlig men innehåller mycket tänkvärt. "Fienden" kommer kanske inte alltid i form av en fundamentalistiskt sinnad Taliban eller en 19 årig ryss.

Thomas Mattsson, Expressen sa...
5 januari 2010 kl. 11:49  

Tack för reaktionerna på Expressens. Jag vill påminna om att det föreligger olika uppdrag här – varför både försvarsmakten och journalisternas förutsättningar regleras i lagen; vad som får publiceras framgår ju till och med av grundlagen och där finns ett censurförbud till skydd för rätten att, med ensamansvar för den ansvariga utgivaren, fritt välja att exempelvis trycka vad som helst. Därefter får utgivaren stå till svars, om så fordras.

Fotoförbudet är förvisso en annan sak, men i det specifika fallet med Expressens bild från Luftstridsskolan så avslöjar ju den faktiskt inget. Och, om man ska vara formell, också om den hade gjort det så är det tidningens eget beslut att publicera eller ej.

Jag vill också påminna om att hantering av hemliga uppgifter är en normal journalistisk verksamhet. Ofta avstår man från att publicera, som när det gäller vissa operationsområden och vapensystem i Afghanistan. Men i andra sammanhang publicerar vi kanske – om vi bedömer att en uppgift har stort allmänintresse.

Vänlligen

Thomas Mattsson,
chefredaktör för Expressen

Wiseman sa...
5 januari 2010 kl. 12:26  

Thomas Mattsson: Tack för att du tagit dig tid att kommentera.

Tyvärr är uppfattningen hos många officerare och soldater att media är en fiende. Så är inte fallet och genom att hjälpa media att hitta information undviker man att felaktig information, eller information som snarast gagnar motståndaren blir den som publiceras. Det är ytterst tänkvärt i dessa moderna dagar och än viktigare att minnas i framtiden eftersom krig allt mer avgörs genom media och inte på slagfälten. Det ligger i högsta grad i allmänhetens intresse att bli informerad om vad som händer när ett land befinner sig i krig eller deltar i krigsliknande operationer, så jag välkomnar helhjärtat en ökad mediell täckning av såväl Afghanistan, som Kosovo och snart återigen Somalia.

Eftersom jag har en viss vana av att möta media i tjänsten vet jag att det oftast inte är något problem att få journalister att respektera känslig information, precis som jag är fullständigt övertygad om att Expressen hade fått fototillstånd mot det aktuella flygplanet och området om man hade frågat. Självvåldligt agerande som den aktuella fotograferingen gynnar inte samarbetet mellan militär personal och media.

Den publicerade bilden röjer som bekant inget hemligt och den är om man ska vara ärlig inte heller det bästa fotot jag sett. Hade Expressen begärt tillstånd hade man kunnat ta en betydligt bättre bild.

Anonym sa...
5 januari 2010 kl. 13:33  

Lösnummersmaffian har satt sig själv i den situationen att personal som verkar inom FM har mycket lågt förtroende för den journalistiska kåren.
Att hela tiden gömma sig bakom "stort allmän intresse" har för länge sedan urvattnats.
Ett exempel på dålig journalistik var reportagen om de två s.k. officerarna som på Balkan tävlade om att "logga" antalet prostituerade de nyttjade.
Det som aldrig framkom i lösnummersreportagen var att de var civilt rekryterade journalister med en s.k. baccisgrad. Tror tusan att seriösa människor inom FM tar avstånd från sånt agerande och tar illa vid sig när man inte talar om sanningen.
Sedan kan man fråga sig med vilken rätt Expressen kan ställa sig över Svea rikes lagar? Skyddslagen torde även gälla Expressen eller? Kan jag som enkild välja vilka lagar jag skall följa?
Som tur är så finns det dock ett antal vettiga inom journalistkåren där Johanna Hildebrant är ett gott exempel.

.../Owe

Räknare



Creeper
Vilka myndigheter besöker Wiseman's Wisdoms?


MediaCreeper
Vilka media besöker Wiseman's Wisdoms?

Top Politik bloggar Politik Blogglista.se Politik Twingly BlogRank BloggRegistret.se

Twitter


Senaste kommentarerna

Bloggar jag följer

Knuff

Politometern

Bloggintresserade